Översikt: Utbildningspolitiken och ledningen av universiteten står i strid med varandra

Enligt en Policy Brief-översikt som tagits fram av forskare som undersöker universitetens undervisnings- och forskningsarbete har stordriftsekonomi vunnit terräng i ledningen av universiteten. Verksamhetsmodellen innebär bland annat stora enheter och prioritering av ekonomiska kriterier vid resursanvändningen. Trenden beror på universitetens allt knappare resurser.

I högskolepolitiken ingår mål som förutsätter tillräckliga resurser för undervisning. De gäller bland annat förbättring av undervisningens kvalitet och beaktande av studerande med olika bakgrund i undervisningen. Samtidigt går utvecklingen inom ledningen av universitetsundervisningen mot att man organiserar arbetet enligt stordriftsekonomins principer. Detta syns i att massundervisning prioriteras och undervisnings- och forskningsuppgifterna blir allt mer fjärmade från varandra. Denna ledningsprincip står i strid med utbildningsmålen.

Massundervisning gör det svårt att beakta individuella behov. Differentierade undervisnings- och forskningsuppgifter äventyrar å sin sida den forskningsbaserade undervisningen, som är väsentlig med tanke på en högklassig akademisk utbildning. Studier av masskaraktär kan också riskera framtida undervisning i mindre läroämnen.

Allmänna studier av masskaraktär ordnas i synnerhet som en del av kandidatexamen. Massundervisning som ges av flera olika lärare försvårar det långsiktiga arbetet för att utveckla undervisningen och beakta de studerandes olika behov, i synnerhet när det gäller undervisningsarbete i korta tidsbundna anställningsförhållanden.

Undervisnings- och forskningsuppgifterna fjärmas från varandra

Kvaliteten på undervisningen kan försämras också på grund av att universitetens undervisnings- och forskningsuppgifter fjärmas från varandra. Detta syns i att undervisningsarbete och uppgifter som anknyter till utbildningsförvaltningen koncentreras till dem som främst har hand om undervisning, vilket lämnar dem bara lite tid för forskningsarbete.

Även möjligheterna för visstidsanställda som främst bedriver forskning att delta i långsiktig undervisning och planering försämras i och med differentieringsutvecklingen. Differentieringen av undervisnings- och forskningsuppgifterna försvagar undervisningens forskningsbasering, som har setts som ett särskilt värde i universitetsundervisningen och som en garanti för en högklassig akademisk utbildning.

Sambandet mellan forskning och undervisning måste säkras

Dessa utvecklingstrender som följer av ledarskap enligt stordriftsekonomins principer försvårar möjligheterna att nå de högskolepolitiska målen vad gäller beaktande av olika studerande och förbättring av högskoleutbildningens kvalitet.

För att det ska vara möjligt att beakta de studerandes olika bakgrund är det nödvändigt att garantera tillräckligt med undervisningspersonal och en möjlighet till långsiktig utveckling av undervisningen. Upprätthållandet av universitetsundervisningens kvalitet kräver att man säkerställer ett genuint samband mellan undervisning och forskning genom tillräckliga resurser för båda uppgifterna. Detta förutsätter ett systematiskt och långsiktigt samarbete mellan universitetets ledning, lärare/forskare och studerande.

Ytterligare information: Arja Haapakorpi, universitetsforskare, docent, Tammerfors universitet, tfn 050 318 2333, arja.haapakorpi(a)tuni.fi, och Raakel Plamper, projektforskare, Åbo universitet, tfn 050 339 5873, raakel.plamper(a)utu.fi

Policy Brief är en artikelserie inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningverksamhet. I den presenteras synpunkter på aktuella samhällsfrågor och till stöd för det politiska beslutsfattandet. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.