Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Ändringar i bilbeskattningen har ingen betydande inverkan på första registreringar av nya bilar
Bilbeståndet i Finland är betydligt mindre värdefullt än bilbeståndet i jämförelseländerna Sverige och Norge, framgår det av en färsk undersökning. Bilbeskattningen i Finland har ändrats 2003, 2008 och 2012, men ändringarna tycks inte ha haft en betydande inverkan på hur många nya bilar som registreras eller hur många gamla bilar som tas ur bruk.
Forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral, Löntagarnas forskningsinstitut och universitetet i Berkeley undersökte vilken inverkan ändringarna i bil- och bränslebeskattningen har haft på bilbeståndet i Finland, Sverige och Norge. Forskarna utredde också vilken inverkan ändringarna i bilbeskattningen har haft på egenskaperna hos nya bilar och nya bilars koldioxidutsläppsintensitet. I den andra delen av undersökningen utredde forskarna de regionala priseffekterna av ändringen i bränslebeskattningen 2012. De resultat som nu offentliggjorts är de första preliminära och deskriptiva resultaten av det omfattande forskningsprogrammet.
Jämförelsen visar att bilarna i Finland är äldre och mindre värdefulla än bilarna i Sverige och Norge, men ändringen i bilbeskattningen 2003 gjorde att skillnaden mellan länderna minskade något. Skatteändringarna tycks också delvis avspeglas i nya bilars koldioxidutsläppsintensitet, men ändringarna i utsläppen är inte stora. Andelen dieselbilar ökade dock klart i alla tre länder efter att beskattningen kopplades till koldioxidutsläpp.
Enligt undersökningen har ändringar i bilbeskattningen haft en tillfällig inverkan på hur många bilar som säljs strax före och efter skatteändringarna. Man kan också iaktta ändringar på längre sikt när det gäller antalet första registreringar av nya bilar efter skatteändringarna 2003 och 2012. Det är dock oklart om dessa ändringar har ett samband med skatteändringarna.
För undersökningen samlades in ett omfattande material från 2000–2014, som nu används för första gången för en detaljerad jämförelse av egenskaperna hos bilbestånden i Finland, Sverige och Norge.
Landsbor betalar mer för höjningen av dieselskatten än stadsbor
I undersökningen utreddes om höjningen av accisen på bränsle i Finland år 2012 påverkade konsumentpriserna på olika sätt i olika områden beroende på inkomst- och förmögenhetsnivån eller befolkningstätheten i områdena.
Resultaten visar att höjningen av dieselskatten hade större inverkan på priserna i områden med relativt låga inkomster och små bostadstillgångar. I områden med de lägsta inkomst- och förmögenhetsnivåerna var skatteförhöjningens inverkan på priserna 15–20 procentenheter större än i områden med de högsta inkomst- och förmögenhetsnivåerna. Också i tätbebyggda områden och i de mest stadslika områdena överfördes en mindre andel av skatteförhöjningen till priserna. I alla områden överfördes dock bara en del av skatteförhöjningen till priserna.
I områdena med de högsta inkomst- och förmögenhetsnivåerna samt i de mest befolkningstäta och mest stadslika områdena överfördes cirka 60 procent av skatteförhöjningen till priserna. I områdena med de lägsta inkomst- och förmögenhetsnivåerna samt i de minst befolkningstäta och mest landsbygdslika områdena överfördes å sin sida lite under 80 procent av skatteförhöjningen till priserna.
Nytt beräkningsverktyg för uppskattning av ändringar i fordons- och bränslebeskattningen
Inom ramen för forskningsprojektet har det skapats en separat modul för fordons- och bränslebeskattningen, som tillämpas vid sidan av mikrosimulationsmodellen SISU. SISU-modellen är ett beräkningsverktyg som är avsett för planering, uppföljning och utvärdering av personbeskattningen och lagstiftningen om social trygghet, och den används bland annat för uppskattning av offentliga sektorns skatteinkomster, bedömning av medborgarnas och hushållens ekonomiska ställning och analys av inkomstskillnader och incitamentseffekter.
Det primära syftet med utvecklingen av den separata modulen för fordons- och bränslebeskattningen har varit att säkerställa tillgången till behövligt och tillräckligt omfattande material i simulationerna. De behövliga variablerna har samlats ur eller härletts från källmaterialet och materialet har bearbetats för simulationen. I slutrapporten beskrivs förutom hur materialet har tagits fram också hur simulationsmodellerna har skapats. I rapporten presenteras också en del resultat som tagits fram med hjälp av modellen.
Undersökningarna har gjorts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.
Rapporterna:
Studying fuel and car tax policies using microdata: evidence from Finland, Sweden and Norway
Liikenteeseen ja autoiluun liittyvien verojen simulointimallin rakentaminen
Ytterligare information: Tuomas Kosonen, forskningsdirektör, Löntagarnas forskningsinstitut, tfn 09 2535 7333, Marita Laukkanen, ledande forskare och forskningsledare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 0295 519 429, och Sanni-Sandra Hellman, överaktuarie, Statistikcentralen, tfn 0295 513 210
