Utredning: Att utveckla lagberedningsprocessens kvalitet är ett viktigt mål för den kommande regeringsperioden

I åratal har det förts diskussioner om lagberedningens kvalitet utan tydliga bevis på lagberedningsprocessens styrkor och brister. För den utredning som publicerades den 2 mars har för första gången en systematisk referensram och konkreta indikatorer för att mäta lagberedningsprocessens kvalitet utarbetats.

I projektet genomfördes dessutom enkäter för både lagförberedare och viktiga intressenter, och med enkäterna samlades in värdefull information om lagberedningsprocessens utvecklingsbehov. De utarbetade mätarna är i fortsättningen verktyg för uppföljning och utvärdering av lagberedningsprocessens kvalitet. 

Fler resurser, bättre ledning

I projektet utvecklades ett system med kvalitetsindikatorer för lagberedningen som bygger på sju delområden:

1. initiativ, behov och relevans,
2. organisering och ledning vid ministerierna,
3. fördelning av resurser och förmågor,
4. kunskapsunderlag,
5. delaktighet och hörande,
6. processens kvalitet och smidighet och
7. bedömning av lagens effekter.

Pilotenkäterna visade att fördelning av resurser, ledning, planering av processer och konsekvensbedömning i anslutning till lagberedningsprocessen behöver utvecklas mest. Dessutom önskade intressenterna att samverkan i anknytning till hörande- och delaktighetspraxis skulle utvecklas mot äkta dialog.

Rekommendationer för den kommande regeringsperioden

I rapporten presenteras sex utvecklingsrekommendationer för att utveckla lagberedningsprocessens kvalitet. Genomförbarheten av rekommendationerna kunde förbättras genom att utarbeta allmänna riktlinjer för utvecklingen av lagberedningsprocessens kvalitet på statsrådsnivå. Dessa riktlinjer kunde sedan bearbetas vid varje ministerium så att de överensstämmer med behoven och särdragen för varje förvaltningsområde.

Rapporten rekommenderar också att uppföljning, utvärdering, forskning och författningsöversyn som gäller lagberedningens kvalitet stärks. I Finland har gjorts mycket forskning vad gäller lagberedningens kvalitet, men ingen systematisk helhetsbedömning har kommit fram. Ledningen av lagberedningsprocessen både på tjänstemanna- och politisk nivå bör förtydligas och stärkas. Dessutom bör den information som informationssystemen och -materialen i anknytning till lagberedningsprocessen producerar och hur den utnyttjas utvecklas. Fördelningen av lagberedningens resurser bör stärkas, och utvecklingen av lagberedningsprocessens kvalitet bör antecknas som ett mål i regeringsprogrammet för 2023 och ett separat utvecklingsprojekt bör inledas för att stöda detta.  

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. 

Mer information: VTT Petri Uusikylä, Frisky & Anjoy Oy, tfn 040 5777516, [email protected] 

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.