Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Det krävs effektiva bekämpningsmetoder för att bevara det goda salmonellaläget på nöt- och svingårdarna

De senaste åren har antalet salmonellafall ökat på nöt- och svingårdar i Finland. I en undersökning som publicerades den 25 januari identifierades flera omständigheter som borde uppmärksammas vid bekämpningen av salmonella. När smitta uppträder måste salmonellasaneringen genomföras effektivt och systematiskt. Särskilt uppmärksamhet bör fästas på bekämpning av skadedjur.

Orsakerna till salmonellasmitta i djurstallar bör utredas och sjukdomsspridningen förhindras för att konsumenternas och djurens hälsa ska kunna skyddas, producenternas lönsamma verksamhet tryggas och Finlands livsmedelsproduktion och livsmedelsexport främjas. Detta konstateras i en färsk slutrapport som Livsmedelsverket, Arbetshälsoinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd samt Djurens hälsa ETT rf publicerat om projektet Spridning av salmonella till finländska nöt- och svingårdar.

Enligt utredningen är källan till salmonellasmitta på gårdar med produktionsdjur oftast kolonihäckande fåglar och andra skadedjur. Pälsdjursuppfödning kan vara en direkt ursprungskälla till smitta som överförs av skadedjur.

Salmonellasanering kan lyckas eller dra ut på tiden av olika orsaker, som man har identifierat i utredningen. Till de viktigaste sakerna som bör beaktas för att saneringen ska lyckas är att saneringen genomförs systematiskt och att man har en bra saneringsplan som man följer samt kompetent arbetsledning och tillräckligt med arbetskraft.

Salmonellasanering kräver mer specialkompetens än tidigare och upptar mycket arbetstid, eftersom husdjursenheterna har blivit större och bildar kedjor. För sjukdomssaneringen behövs mera personer med specialkompetens samt resurser, utbildning och handledning. Under saneringen bör provtagningen inriktas på kritiska punkter och kostnadseffektiva saneringsmetoder utvecklas. 

Biosäkerheten i produktionslokalerna bör förbättras

Biosäkerheten i djurstallar och bedömningen av biosäkerheten som helhet bör enligt utredningen utvecklas. Skadedjur bör förhindras från att ta sig in i djurstallar och särskild uppmärksamhet bör fästas vid bekämpningen av dem. I villkoren för jordbruksstöd bör hälsofrämjande konstruktionslösningar, bekämpning av smittsamma sjukdomar samt möjligheterna att sanera produktionslokalerna beaktas bättre än nu. De som arbetar på husdjursgårdar borde erbjudas biosäkerhetsutbildning. Med hjälp av utbildningen kan både djurstallar och arbetstagare skyddas bättre mot smittsamma sjukdomar.

Utredningen har genomförts som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Mer information: Professor, enhetschef Sinikka Pelkonen, Livsmedelsverket, tfn 0400 287 061 [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.