Hoppa till innehåll

Beteendevetenskap ska få större roll vid hanteringen av coronakrisen

Statsrådets kommunikationsavdelning 11.11.2020 10.36
Pressmeddelande 705/2020

Statsrådets kansli har inlett ett projekt där man utvecklar och testar i praktiken möjligheter att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap vid hanteringen av coronakrisen, bland annat när det gäller att bereda politikåtgärder, bedöma effekterna på beteendet samt planera och genomföra kommunikationen.

Målet är att stärka statsförvaltningens förmåga att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap vid ministerierna och vid de inrättningar som lyder under dem.

”Så länge som vi inte har vaccin eller läkemedel mot sjukdomen covid-19 framhävs vikten av att förebygga smittspridning. Hur vi lyckas med det hänger ihop med människors beteende, och därför är det viktigt att stärka statsförvaltningens förmåga att förstå faktorer som påverkar beteendet”, beskriver avdelningschef vid statsrådets kansli och ordförande för projektets styrgrupp Seppo Määttä betydelsen av det nya tillvägagångssättet.

”I projektet försöker vi hitta nya sätt att tillämpa forskningsdata i beslutsfattandet och testa olika människoorienterade former av påverkan. Vi siktar inte bara på att förhindra att viruset sprids, utan också på att stödja myndigheterna i att åtgärda de problem som uppstått till följd av coronakrisen. Målet är naturligtvis att orsaka så lite störningar som möjligt i samhällsfunktionerna och att vi kan hjälpa människor att skapa en så bekväm och välfungerande vardag som möjligt i det nya normala”, berättar projektchefen Markus Kanerva.

Sedan coronakrisen bröt ut har beteendevetenskaplig kompetens utnyttjats i många länder såväl i Europa som på andra håll i världen som stöd för beslutsfattandet i anslutning till krisen. Beslutsfattarnas intresse för detta har ökat ytterligare i och med att en andra våg av epidemin blev aktuell. Också Världshälsoorganisationen WHO har framhävt vikten av beteendevetenskaplig kunskap och forskning vid hanteringen av krisen.

I arbetsgruppen för försöksprojektet ”Käyttäytymistieteellinen neuvonanto” om beteendevetenskaplig rådgivning finns tvärvetenskaplig kompetens inom beteendevetenskap, bland annat socialpsykologi, psykologi, forskning kring beteendeförändringar, beteendeekonomi och hälsoekonomi. Medlemmar i arbetsgruppen är doktorand i socialpsykologi Matti Heino (Helsingfors universitet), specialsakkunnig Markus Kanerva (statsrådets kansli), filosofie doktor, psykolog Ville Ojanen (Academy of Brain Oy) och akademiforskare Lauri Sääksvuori (Institutet för hälsa och välfärd).

Projektets styrgrupp består av statssekreterare Maria Kaisa Aula (finansministeriet), statssekreterare Ville Kopra (arbets- och näringsministeriet), avdelningschef Seppo Määttä (statsrådets kansli), direktör Pasi Pohjola (social- och hälsovårdsministeriet), trafikrådet Anna Similä (kommunikationsministeriet), generaldirektör Olli-Pekka Heinonen (Utbildningsstyrelsen), statsrådets biträdande kommunikationsdirektör Päivi Paasikoski (statsrådets kansli), kommunikationsdirektör Elina Ravantti (utrikesministeriet), ledande sakkunnig Anna Rotkirch (statsrådets kansli), biträdande professor Nelli Hankonen (Helsingfors universitet), psykologie doktor, docent Pilvikki Absetz (frilans) och Doctor of Philosophy Tiina Likki (frilans).

Projektets mandatperiod sträcker sig till utgången av mars 2021.

Ytterligare information: ordföranden för projektets styrgrupp Seppo Määttä, avdelningschef, tfn 0295 160 598, [email protected], och projektchefen Markus Kanerva, specialsakkunnig, tfn 0295 160 037, [email protected], statsrådets kansli