Undersökning: Natos politik om kärnvapenavskräckning har öppnat ett nytt verksamhetsområde för Finland

Det finns flera möjliga sätt för Finland att delta i Natos politik om kärnvapenavskräckning. Detta konstateras i en undersökningsrapport som publicerades den 30 januari. Enligt undersökningen deltar Natomedlemmarna i alliansens kärnvapenpolitik med varierande insatser vilket också ger Finland valmöjligheter.

Kärnvapen, konventionella militära förmågor och missilförsvar utgör försvarsalliansens avskräckning. Undersökningen vid Utrikespolitiska institutet och Tammerfors universitet behandlar ingående Natos kärnvapenavskräckning. Enligt alliansens riktlinjer är Förenta staternas strategiska kärnvapenförmåga den yttersta garantin för Natos säkerhet. Försvarsalliansens kärnvapenavskräckning är i själva verket nära förknippad med Förenta staternas kärnvapenavskräckning, och alliansens kärnvapenoperationer planeras och leds i sista hand av Förenta staterna.

Natos åtgärder som syftar till att stärka avskräckningen och försvaret har under de senaste åren fokuserat på alliansens konventionella militära förmågor. Trots det skärpta säkerhetsläget har Nato inte gjort några grundläggande förändringar i sin kärnvapenpolitik som fick sin nuvarande form under de harmoniska åren efter det kalla krigets slut.

Tyngdpunkten i den internationella kärnvapenordningen håller dock på att övergå från vapenkontroll till avskräckande åtgärder. Även Nato har fastställt att alliansen ska utveckla sin kärnvapenavskräckning. Infrastrukturen i anknytning till innehavarskapet av de kärnvapen som Förenta staterna placerat ut i Europa har förnyats. Det har också diskuterats om att utöka systemet för kärnvapendelning. Polen har offentligt, men utan framgång, önskat amerikanska kärnvapen i sitt eget territorium. Dessutom försöker Nato i sina övningar bättre beakta kärnvapendimensionen vid eventuella kriser.

Även om Natos mål är att engagera en så bred allierad grupp som möjligt vid genomförandet av dess kärnvapenpolitik, har Finland handlingsutrymme vad gäller egna val. Finland kan, om landet så vill, ha en passiv roll och delta i planeringen i anknytning till kärnvapenavskräckningen. Finland kan också alternativt bedriva en aktivare politik, till exempel genom att öronmärka sina militära förmågor för stödåtgärder vid Natos kärnvapenoperationer eller till och med genom att försöka delta i Natos arrangemang för kärnvapendelning.

Norge och Danmark har under sitt långa medlemskap kombinerat kärnvapenkritiska politiska riktlinjer med en relativt aktiv roll i militära stödåtgärder i Natos kärnvapenoperationer. Finland förväntas först och främst stärka sin kompetens i kärnvapen i början av landets medlemskap. Vid sidan av kärnvapenavskräckningen anser Nato kärnvapenkontroll vara ett centralt element som stärker strategisk stabilitet, och Finland förväntas vara aktivt och ta initiativ i diskussioner mellan de allierade om vapenkontroll.

Mer information: Matti Pesu, ledande forskare, Utrikespolitiska institutet, tfn 050 355 8845, [email protected]

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.