Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Tryggandet av vattentjänsterna förutsätter information om vattentjänstnätens tillstånd, planmässig sanering och tillräckliga resurser

Enligt en färsk utredning kan fungerande vattentjänster bäst tryggas genom att utveckla vattentjänstverkens informationshantering och genom att säkerställa att saneringar görs planmässigt och det reserveras tillräckligt med resurser för vattentjänsterna. Detta främjas av ökat samarbete mellan vattentjänstverken och av övergång till större enheter.

Vattentjänsterna i Finland är ordnade på ett heltäckande sätt, men vattentjänstnäten föråldras i rask takt. En betydande del av näten behöver saneras för första gången under de närmaste åren, vilket innebär att alla vattentjänstverk ska ha beredskap att garantera deras säkerhet och driftssäkerhet. Det grundläggande problemet i planeringen av saneringar är att vattentjänstnäten finns under jord och deras tillstånd måste utvärderas indirekt med hjälp av olika variabler.

För närvarande finns det cirka 1 500 vattentjänstverk i Finland, och enligt utredningen utvärderar verken tillståndet hos sina nät i varierande grad. Många vattentjänstverk har en vag uppfattning om nätens tillstånd, vilket gör det svårt eller rentav omöjligt att planmässigt sanera näten och fördela resurser rätt. Nya lösningar behövs i synnerhet för att säkerställa driftsäkerheten, resurserna och kompetensbasen i små vattentjänstverk i glesbygdsområden.

Nya styrmedel införs enligt behov

I utredningsrapporten stakas ut en väg för att säkerställa hållbara vattentjänster i framtiden. Avsikten är att längs vägen bedöma om styrmedlen till dess har varit tillräckliga för att uppnå målet.

I den första fasen, under en period på cirka 5–10 år, används ”mjuka” styrmedel som uppmuntrar vattentjänstverken till samarbete. Dessa styrmedel kan verkställas även med den nuvarande strukturen. Som styrmedel föreslås till exempel vidareutveckling av det gemensamma informationssystemet för vattentjänster VEETI och bestämmelser som gäller planer för störningssituationer och saneringsplaner.

I den andra fasen är styrningen vid behov något striktare, vilket innebär att i synnerhet vattentjänstverk i små kommuner förpliktas att samarbeta och tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen ökas. Om dessa medel inte inom rimlig bidrar till att målen uppnås, går man över till den tredje fasen. I denna fas ska det i lag föreskrivas om skyldigheten att bilda större enheter som sköter vattentjänsterna i de storregioner som inrättas.

Projektet ”Vattentjänsternas tillstånd och omstrukturering”, som genomfördes inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018, analyserade verktyg och metoder för utvärdering av vattentjänstnätens tillstånd, alternativa modeller för strukturförändringen i branschen och dessa modellers effekter samt styrmedel för en hållbar reform av vattentjänsterna. Aalto-universitetet, Ramboll, Keypro och Tyrsky-Konsultointi ansvarade för utredningen.

Utredningsrapport: Tulevaisuuden kestävä vesihuolto – ennakointi, ohjaus ja järjestäminen
Policy Brief: Tulevaisuuden kestävän vesihuollon etenemispolku
Video

Ytterligare information:

Riku Vahala, professor i vattenförsörjningsteknik, Aalto-universitetet, tfn 050 588 4237, [email protected]

Katri Vasama, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 241, [email protected]