Hoppa till innehåll

Utredning: Cirkulär ekonomi har potential att stärka den nationella krishanteringsförmågan

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetförsvarsministerietstatsrådets kansli
Utgivningsdatum 29.5.2024 9.05
Pressmeddelande 265/2024
Foto: Karim Manjra | Unsplash

Ju mindre naturresurser, anordningar och energi vi behöver för att producera och trygga samhällets funktioner, desto bättre beredskap har vi att hantera olika kriser. Den 29 maj publicerades en rapport där man för första gången i finländsk kontext analyserat dynamiken hos omställningen till en cirkulär ekonomi och omställningens konsekvenser för den övergripande säkerheten. Cirkulär ekonomi medför positiva möjligheter för den övergripande säkerheten, men en lyckad omställning kräver ett aktivt sektorsövergripande samarbete.

Syftet med projektet kring cirkulär ekonomi för teknologier som en del av utvecklingen och hanteringen av Finlands övergripande säkerhet (Teknologioiden kiertotalous osana Suomen kokonaisturvallisuuden kehittämistä ja hallintaa) var att analysera vilka möjligheter cirkulär ekonomi för teknologier innebär när det gäller att stödja Finlands övergripande säkerhet. Utredningen fokuserade på den cirkulära ekonomins möjligheter att stärka försörjningsberedskapen och den nationella krishanteringsförmågan samt på problem och utmaningar relaterade till implementeringen av principerna för cirkulär ekonomi.

Finlands beredskap bygger på en modell för övergripande säkerhet som involverar hela samhället. Samarbete över förvaltningsgränserna som involverar såväl den privata som den civila sektorn är en integrerad del av det finländska säkerhetstänkandet och vår säkerhetsverksamhet. Kärnan i cirkulär ekonomi är att produkter och material ska kunna användas så länge som möjligt för att minska förbrukningen av naturresurser. Omställningen till cirkulär ekonomi innebär att värdeproduktionens förhållande till exempelvis naturresurser, möjligheter att reparera anordningar, kontinuerlig uppdatering och vidareförädling utvecklas i en riktning som betonar planering och hantering av livscykeln. Verksamhetssätt i enlighet med principerna för cirkulär ekonomi formar villkoren och incitamenten för verksamhet på den nuvarande marknaden.

Utifrån utredningen kan man konstatera att cirkulär ekonomi för med sig flera strukturella ändringar som är positiva för den övergripande säkerheten, men en lyckad omställning kräver ett nytt slags samarbete och att en cirkulär ekonomi för teknologier aktivt främjas över förvaltningsgränserna och sektorsgränserna. Verksamhetsmodellerna för cirkulär ekonomi kan stärka krishanteringsförmågan, men med tanke på teknologier förutsätter detta ändringar i etablerade verksamhetsmodeller och marknader på både nationell och internationell nivå. Samtidigt känner såväl experter inom cirkulär ekonomi som säkerhetsexperter rätt dåligt till sambandet mellan dessa. Det behövs ömsesidig förståelse och samarbete för att säkerställa en effektiv omställning till cirkulär ekonomi som förbättrar den övergripande säkerheten.

Cirkulär ekonomi för teknologier som stöd för en resilient övergripande säkerhet

Omställningen till cirkulär ekonomi förnyar ekonomin. Därmed påverkar den också den nationella säkerheten och upprätthållandet och utvecklingen av den övergripande säkerheten. Cirkulär ekonomi har potential att stärka den nationella krishanteringsförmågan, men detta förutsätter att principerna för och kunnandet inom cirkulär ekonomi systematiskt kopplas till upprätthållandet och planeringen av den övergripande säkerheten och beredskapen. Effektivt stöd till upprätthållandet och utvecklandet av den övergripande säkerheten förutsätter att man bidrar till uppkomsten av en marknad för cirkulär ekonomi särskilt i fråga om teknologier.

Utmaningar för utvecklingen av en cirkulär ekonomi är den snabba tekniska utvecklingen och de nuvarande globala leverans- och värdekedjorna, som för närvarande inte sporrar aktörerna att tillverka, underhålla eller återvinna anordningar i enlighet med principerna för cirkulär ekonomi och för övergripande säkerhet. En längre produktcykel kräver också att cykeln för produktinformation förlängs och att den samordnas noggrannare. Detta innebär att informationstätheten och nätberoendet i de internationella produktionskedjorna ökar.

Med tanke på den övergripande säkerheten är det viktigt att utreda om det finns ett klart kommersiellt intresse, på marknadsvillkor och utan incitament från staten, för en cirkulär ekonomi för tekniska anordningar. I detta sammanhang har den offentliga förvaltningen till uppgift att garantera rättvis konkurrens. Om det inte finns några kommersiella incitament men man vill utveckla verksamhetsmodellen för cirkulär ekonomi, krävs det konkreta satsningar av förvaltningen. Främjandet av en cirkulär ekonomi för teknologier förutsätter dessutom att man utvecklar regleringen, ser till kvalitetsnormerna och sprider information mellan de aktörer som man hoppas att ska delta i utvecklingen.

Projektet har genomförts i samarbete mellan Ramboll Finland Ab, Demos Helsinki och Utrikespolitiska institutet.

Ytterligare information: Ying Zhu, konsortiets ledare, Director Circular Concepts, Ramboll Finland Ab, tfn 040 550 6282, [email protected], och Kati Vuorenvirta, ordförande för projektets styrgrupp, försvarsministeriet, tfn 0295 140 361 [email protected]

Publikationen har tagits fram som ett led i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2023. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi.