Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Översikt: Hur definiera smart anpassning?

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
11.10.2021 13.34
Nyhet
Policy Brief logo

Över två tredjedelar av kommunerna i Fastlandsfinland tappar befolkning samtidigt som befolkningsökningen koncentreras till några stadsregioner. Hanteringen av denna särutveckling kräver smart anpassning. Ett projekt som undersöker nya metoder har inletts med en litteraturöversikt.

Smart anpassning är ett nytt tillvägagångssätt där det centrala är att identifiera möjligheterna till utveckling och förnyelse i regionerna och kommunerna. Syftet är att utveckla nya strategier, planer och politiska åtgärder inför befolkningsminskningen och de förändringar som den medför. När det gäller smart anpassning ligger fokus förutom på tillväxt, eller rentav i stället för tillväxt, på att trygga och utveckla tjänsterna och på livskvalitet.

Region- och kommunforskningscentret Spatia vid Östra Finlands universitet och Norrum Oy genomför ett forskningsprojekt om smart anpassning i Finland (ÄLY, Mitä on älykäs sopeutuminen Suomessa), som finansieras av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) under 2021–2022.

Projektet skapar en lägesbild av hur förändringen i finländska regioner och kommuner med minskande och åldrande befolkning hanteras och vilka nya möjligheter det finns. Projektet har inletts med en analys av internationell och finländsk forskningslitteratur. Litteraturöversikten besvarar frågan om hur smart anpassning kan definieras.

Begreppet smart anpassning

Begreppet smart anpassning (smart shrinking, smart decline, smart adaptation) har sitt ursprung i en studie av städer med krympande befolkning, särskilt i före detta Östtyskland.  Att regioner och kommuner har utvecklats i olika takt har varit typiskt även i Finland under detta årtusende, men begreppet smart anpassning är ändå oetablerat inom den finländska region- och kommunutvecklingen.

I Finland har smart anpassning definierats på liknande sätt som i den internationella forskningen, men i den finländska litteraturen talas det ofta om anpassning, vilket låter mer positivt än termerna krympning och tillbakagång (shrinkage, decline).

I den finländska anpassningsdebatten har följande faktorer betonats: platsbasering, utveckling oberoende av tillväxt, balansering av ekonomin, förnyelse samt invånarnas livskvalitet, välfärd och delaktighet. Krympning och smart anpassning i regioner, städer, kommuner och tätorter beskrivs på följande sätt:

  • En krympande kommun är ett område som tappar befolkning i flera år i rad och samtidigt upplever en negativ ekonomisk utveckling.
  • Planeringen i krympande tätorter kan inte basera sig på en tillväxtideologi, utan samhällsstrukturen måste förtätas och anpassas till den förändrade situationen och behoven.
  • En kommun som anpassar sig till krympningen bör ha en framtidsvision som är oberoende av tillväxt.
  • Det primära målet med en strategi för smart anpassning är att på ett kontrollerat sätt anpassa kommunens ekonomi och verksamhet så att den motsvarar den ekonomiska basen i enlighet med befolknings- och inkomstskatterealiteterna.
  • Smart anpassning beaktar utöver traditionell befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt även invånarnas livskvalitet, som består av bl.a. delaktighet, sociala nätverk, trygghetskänsla och en trivsam miljö.
  • Städer som valt smart anpassning ser förändringar som en möjlighet att eftersträva en balans mellan tillväxt, tillbakagång och livskvalitet och dessutom något nytt.

Metoder för smart anpassning

De hittills identifierade eller föreslagna finländska metoderna för smart anpassning liknar de exempel som presenteras i den internationella litteraturen. I den finländska debatten har bl.a. följande metoder presenterats:

  • utveckla tjänsterna, anpassa servicenätet till den minskade befolkningen och reformera servicestrukturen
  • öka och diversifiera utbildningen och kompetensen
  • utveckla livskraftspolitiken och främja innovationsverksamheten
  • utnyttja digitaliseringen
  • främja multilokalitet och platsoberoende
  • reform av verksamheter med hjälp av försök
  • öka det regionala och kommunala samarbetet inom kommunens olika förvaltningsområden
  • beakta krympningen i planläggningsprocesserna
  • förtäta, komplettera och defragmentera de centrala tätorterna
  • främja en livsstil som är förenlig med målen för hållbar utveckling
  • nya boendelösningar och förbättrad trivsel i boende- och livsmiljöer
  • diversifierad användning av byggnader, nya användningsändamål, rivning
  • utveckla delaktigheten och engagemanget och beakta invånarnas behov
  • förbättra regionens image

Forskningsprojektet ÄLY genomför under hösten 2021 en enkät till 208 avfolkningskommuner. Analysen fördjupas i fem kommuner: Ilomants, Kemijärvi, Kimitoön, Mänttä-Vilppula och Utajärvi.

Slutrapporten från projektet publiceras i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets publikationsserie våren 2022.

Ytterligare information: Forskningsdirektör Petri Kahila, Karjalan tutkimuslaitos, Östra Finlands universitet, tfn 050 411 8445, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.