Sök

28.2.2018 | I och med landskapsreformen slås de nuvarande arbets- och näringstjänsterna och företagstjänsterna samman till tillväxttjänster, och organiseringsansvaret för tjänsterna överförs till de nya landskapen. När också ansvaret för att producera tjänsterna fördelas på allt fler aktörer, är det viktigt att de digitala system som används erbjuder kunderna smidiga servicekedjor och möjliggör förmedling av information över organisationsgränser. Som stöd för detta behövs förvaltningsmodeller.

2.3.2023 | I åratal har det förts diskussioner om lagberedningens kvalitet utan tydliga bevis på lagberedningsprocessens styrkor och brister. För den utredning som publicerades den 2 mars har för första gången en systematisk referensram och konkreta indikatorer för att mäta lagberedningsprocessens kvalitet utarbetats.

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.

3.4.2023 | Kommunförsöken upplevs vara på rätt väg när det gäller utvecklingsarbetet även om de betydande effekterna enligt statistiken på kommunnivå lyser med sin frånvaro. Enligt mellanrapporten av det forskarkonsortium som letts av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) är den kommande tvåårsperioden avgörande för i vilken grad reformeringen av servicen har lyckats och hur idéerna och verksamhetssätten från försöken kan anpassas till det nya ekosystemet för arbetskraftstjänsterna.

10.5.2021 | Invandrarnas utbildnings- och sysselsättningsvägar måste bättre beakta de olika kundgruppernas behov, stärka kundernas aktörskap och kartlägga deras kunnande mer systematiskt, konstaterar en undersökning gjord av Stiftelsen för Rehabilitering, Demos Helsinki, Helsingfors universitet, Oxford Research och Migrationsinstitutet.

10.9.2020 | I Sverige har man under de senaste åren på många sätt satsat på att stödja invandrares utbildnings- och sysselsättningsvägar. Man har försökt förbättra situationen till exempel genom att stärka samarbetet mellan olika aktörer, satsa på att matcha jobb och arbetstagare samt kombinera arbetsförvaltningens olika tjänster med integrationsutbildning. I en färsk rapport, som publicerades i dag den 10 septemb...

25.6.2019 | Algoritmiskt beslutsfattande är av central betydelse när det gäller att främja digitaliseringen inom statsförvaltningen. Utnyttjandet av robotiserad processautomation och artificiell intelligens i det offentliga beslutsfattandet medför dock risker. Helsingfors universitets Legal Tech Lab har i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT och Näringslivets forskningsinstitut kartlagt vilka juridiska villkor som gäller för algoritmiskt beslutsfattande.

28.10.2019 | Klienterna har till största delen positiva erfarenheter av offentlig rättshjälp samt ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Asylsökande har å sin sida både positiva och negativa erfarenheter av rättshjälpstjänster. Detta framgår av en undersökning som gjorts av Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet, Migrationsinstitutet och Owal Group Oy.

14.12.2018 | Östra Finlands universitet har lett ett utredningsprojekt som resulterade i ett förslag om stegvist införande av ekologisk kompensation i Finland när det gäller sådana skador på naturens mångfald som inte kan förebyggas eller minskas. Införandet av ekologisk kompensation kräver dock ny lagstiftning. I utredningen rekommenderas övergripande lösningar i stället för kompensationer som gäller enskilda projekt.

24.4.2019 | Det har funnits stora förväntningar på fenomenet blockkedjeteknik (’blockchain technology’ på engelska), och begreppen med anknytning till fenomenet har utvidgats under de senaste åren. En färsk undersökningsrapport visar dock att blockkedjor än så länge inte har lyckats uppfylla förväntningarna. Möjligheterna att tillämpa s.k. teknik för distribuerade liggare (DLT) är något bättre, men också till denna del är det oklart vilka nyttorna är.

28.9.2018 | Samarbete och ömsesidigt förtroende mellan tjänsteproducenter samt en gemensam strategi är förutsättningar för att kunder smidigt ska få service i kontaktytorna mellan bildnings- och välfärdstjänster inom den framtida landskapsstrukturen. Smidiga tjänster förutsätter gott ledarskap och förmåga till förändring. Det är också väsentligt att gränserna mellan olika branscher suddas ut och att arbetsfördelningen förnyas.

28.2.2019 | Andelslagen och organisationerna förhåller sig positiva till sina möjligheter på den valfrihetsmarknad som avses i en regeringsproposition i och med vårdreformen, visar en färsk undersökning.

19.4.2018 | En av de åtgärder som ingår i regeringsprogrammets spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster är projektet för ett elektroniskt bostadsaktieregister (ASREK). ASREK sätter fart på digitaliseringen av fastighetsbranschen, som i allmänhet ses som en rätt traditionell bransch, och ger företagen möjlighet att digitalisera sina egna processer och tjänster. Genom ASREK är det också möjligt att nå betydande ekonomisk nytta.

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI 3.12.2015 Understatssekreterare Timo Lankinen Bakgrundspromemoria om statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016 Utrednings- och forskningsplanen har beretts under ledning av statsrådets kansli i en arbetsgrupp som samordnar...

10.1.2017 | Petri Virtanen, Jari Smedberg, Pirkko Nykänen ja Jari Stenvall Palvelu- ja asiakastietojärjestelmien integraation vaikutukset sosiaali- ja terveyspalveluissa Tammikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2/2017 2 KUVAI...