FI SV

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Lagstiftningen som gäller småbarnspedagogik förutsätter utvecklande av pedagogiken under utmanande förhållanden

Statsrådets kommunikationsavdelning Undervisnings- och kulturministeriet 18.12.2017 9.00 | Publicerad på svenska 18.12.2017 kl. 9.09
Pressmeddelande 595/2017
Lagstiftningen som gäller småbarnspedagogik förutsätter utvecklande av pedagogiken under utmanande förhållanden

Reformen och utvecklandet av småbarnspedagogiken kräver långsiktig politik för småbarnspedagogiken på såväl riks- som kommunnivå. Under åren 2015 och 2016 gjordes ändringar i lagstiftningen som gäller småbarnspedagogik, dels för att genomföra betydande innehållsmässiga reformer, dels för att uppnå kostnadsbesparingar. Utredningen som publiceras den 18 december ger en fingervisning om att det i Finland i spänningsfältet mellan behoven av innehållsmässiga och ekonomiska reformer har vidtagits såväl förbättrande som försämrande åtgärder för småbarnspedagogiken.

Målet med projektet VakaVai, som genomfördes av Uleåborgs universitet, var att klarlägga de sammanlagda verkningarna av de ändringar som år 2015 och 2016 gjordes i lagstiftningen som gäller småbarnspedagogik. Inom ramen för projektet gjordes en mångsidig utvärdering baserad på fyra enkäter som besvarades av 212 kommunchefer för småbarnspedagogik, 115 föreståndare eller distriktschefer för privata daghem, 1955 anställda inom småbarnspedagogiken och över 4000 föräldrar. Resultaten av utredningen relaterades till den teoretiska struktureringen av småbarnspedagogikens kvalitet som utfördes inom ramen för projektet.

Namnet på lagen om barndagvård ändrades 2015 till lagen om småbarnspedagogik. Utgångspunkten i lagen är barns rätt till småbarnspedagogik. Lagen innehåller en definition av småbarnspedagogik som betonar pedagogiken och reviderade mål för småbarnspedagogiken samt bestämmelser om den småbarnspedagogiska miljön, arbetet med att göra upp planen för barnets småbarnspedagogik samt om utvecklandet och utvärderingen av småbarnspedagogiken. Enligt utredningen som genomfördes inom ramen för projektet VakaVai ansåg största delen av cheferna för och de anställda inom småbarnspedagogiken att ändringarna har klarlagt småbarnspedagogikens pedagogiska uppgift och ökat verksamhetens planmässighet och mångsidighet. Också föräldrarna hade i viss mån lagt märke till den stärkta pedagogiken. Bland föräldrarna rådde ändå stor okunskap om ändringarna i lagstiftningen och om frågor som gäller det egna barnets småbarnspedagogik. Resultaten av utredningen uppmanar aktörerna inom småbarnspedagogiken att bland annat öka barnens och föräldrarnas delaktighet och beaktandet av barnets bästa samt att utveckla utvärderingspraxisar och informationsgången inom småbarnspedagogiken.

I synnerhet de anställda och barnens föräldrar förhöll sig kritiska till 2016 års lagstiftningsändringar som gjordes för att begränsa barns subjektiva rätt till småbarnspedagogik och höja relationstalet mellan vuxna och barn i daghemsgrupper för barn över 3 år. Kommunerna i Fastlandsfinland har utnyttjat sin kommunala självstyranderätt och sinsemellan fattat beslut när det gäller relationstalet och rätten till småbarnspedagogik. En del av kommunerna har bibehållit den subjektiva rätten och relationsantalet. Cirka två tredjedelar av kommunerna har begränsat den subjektiva rätten till småbarnspedagogik och cirka hälften av kommunerna har höjt relationstalet på det sätt som lagen möjliggör. De anställda som verkar i dessa kommuner bedömde att möjligheterna att beakta barnens individuella behov har minskat. De anställda uppgav också att det har blivit allt vanligare med oroligheter, buller, trånga lokaler och risksituationer i daghemmen. Föräldrarna förhöll sig kritiska till att ändringarna motverkar barnens och familjernas lika värde och barnens möjligheter till varaktiga kamratrelationer.

Bestämmelserna som gäller bildandet av daghemsgrupper måste förnyas

Under två år i följd gjordes i lagstiftningen som gäller småbarnspedagogik två ändringar när det gäller daghemmens barngrupper. År 2015 fastställdes en maximal gruppstorlek för daghemmen, medan 2016 års ändring av relationstalet i praktiken medförde en möjlighet att utöka gruppstorlekarna. Redan innan dessa ändringar gjordes gav lagstiftningen möjlighet att tillfälligt och för en kort tid avvika från relationsantalet. Enligt utredningen är daghemsgrupperna varierande till sin sammansättning, varierar uppsättningen barn i grupperna och har antalet barn i grupperna ökat i en del av kommunerna. I fråga om undantagsbestämmelserna ger lagen dessutom ett alltför stort tolkningsutrymme. Barnens antal sociala relationer har blivit oskäligt i stora och föränderliga grupper. Enligt de anställdas bedömning är de yngsta barnen, de barn som är i behov av särskilt stöd och de barn som behöver stöd för att lära sig finska de som lider mest av situationen. En del av personalen är också hårt belastad och har svårt att orka i arbetet. Forskarna efterlyste brådskande åtgärder för att reformera bestämmelserna som gäller bildandet av daghemsgrupper.

Projektet VakaVai genomfördes av Uleåborgs universitet inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016. Projektet stöddes av en expertgrupp bestående av företrädare för olika aktörer. Styrgruppen för projektet leddes av undervisnings- och kulturministeriet.

VakaVai-utredningen (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi

Ytterligare information: universitetslektor, docent Anna-Maija Puroila (projektledare), tfn 0294 484 215 anna-maija.puroila(at)oulu.fi och undervisningsråd, pedagogie doktor Kirsi Alila (ordförande för styrgruppen), tfn 0295 330 365, kirsi.aliala(at)minedu.fi