Sök

4.12.2024 | En färsk undersökning bedömer hur olika vattenvårdsåtgärder påverkar vattenkraftsproduktionen, vattenkraftens reglerförmåga och balansen på elmarknaden. Resultaten visar att en god ekologisk status eller potential för vattendragen kan uppnås samtidigt som man säkerställer tillförlitligheten i energisystemet.

8.11.2024 | Den 8 november publicerade regeringen en forskningsrapport om hur ny teknik och nya tjänster påverkar transportsystemet samt region- och samhällsstrukturen. I rapporten beskrivs också hur den offentliga sektorn kan styra konsekvenserna i önskad riktning. Studien genomfördes av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral Syke.

15.8.2024 | Under konjunktursvackor kan det finländska permitteringssystemet bidra med flexibilitet för både arbetsgivarna och arbetstagarna, men det är inte nödvändigtvis bra med tanke på produktiviteten inom hela samhällsekonomin, konstateras det i en utredningsrapport av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Helsingfors universitet och Owal Group. Permitteringarna är tämligen starkt koncentrerade till vi...

21.3.2024 | Utredningen undersökte möjligheterna och effekterna av beskattningen av biomassa i Finland, särskilt i fråga om fjärrvärme och värmeproduktion inom industrin, samt bedömde konsekvenserna bland annat för klimatet, statsfinanserna, konsumenterna och industrin.

3.11.2023 | En ny undersökning som samordnades av Östra Finlands universitet undersökte vilken ställning det engelska språket har inom den offentliga förvaltningen, näringslivet och högre utbildning. Enligt undersökningsresultaten finns det för närvarande mycket få tecken på att våra nationalspråk, finska och svenska, kommer att bli marginaliserade. I den offentliga debatten betonas det hot som det engelska språket utgör för de inhemska språken, men undersökningen stöder inte denna vardagliga observation.

11.12.2023 | Regleringen som gäller företagens miljöåtgärder, företagsansvar och klimatpåståenden befinner sig i ett stort brytningsskede, och gränsen mellan den frivilliga och den reglerade koldioxidmarknaden är i färd att suddas ut. Finland har möjlighet att spela en viktig roll på EU-nivå när regleringen utvecklas, berättar en ny utredning.

2.5.2023 | Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

5.5.2023 | Skuldproblem i småföretag kan förebyggas genom att säkerställa att företagen fattar beslut om kredittagning utifrån tillräcklig information och att kreditgivarna gör en noggrann bedömning av kreditvärdigheten. I en utredning som genomförts av Östra Finlands universitet föreslås nya bestämmelser om bland annat god kreditgivningssed och registrering av kreditgivare.

22.8.2023 | Finlands miljöcentral undersökte tillsammans med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet vilka styrmedel eller kombinationer av dem som skulle kunna användas för att halvera koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion fram till år 2035.

14.10.2021 | Det finns skillnaderna mellan de finländska barnfamiljernas köpbeteende när det gäller livsmedel. När barnfamiljer köper mat lägger de ungefär var fjärde euro på ohälsosamma livsmedel. De ohälsosamma livsmedlens andel av de totala matinköpen är större på landsbygden och i familjer med lägre utbildning och inkomstnivå. Marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn bör begränsas, särskilt för ...

13.9.2022 | De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen var inte jämnt fördelade på alla medborgargrupper. Sysselsättningen och löneinkomsterna minskade särskilt mycket inom gruppen bestående av personer under 25 år och inom vissa servicesektorer. På befolkningsnivå utjämnade det sociala trygghetssystemet och skattesystemet avsevärt coronakrisens inverkan på inkomstskillnaderna. Uppgifterna framgår av en utredning som på uppdrag av statsrådet har genomförts av forskargrupper vid VATT och Labore.

29.10.2021 | Inkomstgränserna för rättshjälp bör höjas så att de bättre motsvarar befolkningens nuvarande inkomstnivå. Enligt en utredning gjord vid Östra Finlands universitet skulle ett proportionerligt belopp disponibla medel som berättigar till rättshjälp utan självriskandel vara cirka 800 euro per månad.

24.3.2022 | Det har konstaterats att ekosystem har en allt viktigare roll i genomförandet av EU:s och Finlands innovations- och näringspolitik. Analysen och bedömningen av olika ekosystems effekter har hittills varit rätt anspråkslös. I en studie som publicerades den 24 mars har man tagit fram mångsidig information som stöd för att identifiera och bedöma innovationsekosystemens effekter och effekternas olika kanaler.

26.8.2022 | Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.

8.3.2018 | I en utredning som offentliggjordes den 8 mars 2018 granskas användningen av fordon som går på naturgas eller biogas (i praktiken metangas) i underjordiska eller slutna utrymmen. Undersökningen visar att användningen av gasdrivna fordon under jord inte är väsentligt mer riskabelt än användningen av bensindrivna fordon. Det är med andra ord inte motiverat att införa begränsningar för gasdrivna fordon i underjordiska eller slutna utrymmen där bensindrivna fordon är tillåtna.

22.10.2020 | Det finländska civila samhället har varit aktivt, men en ökad styrning från förvaltningens håll kan försvaga dess autonomi. Dessutom riskerar finansieringen att koncentreras till de starkaste organisationerna, visar ett forskningsprojekt kring det civila samhällets tillstånd och framtid i Finland på 2020-talet.

19.3.2021 | I en utredning som utfördes av Aalto-universitetet, Etla, Institutet för hälsa och välfärd och VATT gjordes en bedömning av verksamheten och regleringen av marknaden för receptbelagda läkemedel inom den öppna vården och apotekens uppgifter och verksamhet inom social- och hälsovården sågs över. Utredningen tar fram flera möjliga mål för minskning av läkemedelskostnader och utveckling av apoteksverksamhet genom att förbättra regleringen på marknaden och läkarnas verksamhetsmiljö.

28.2.2019 | Finland kan nå målet om koldioxidneutralitet kring år 2040. För att nå målet måste Finland i första hand satsa på att snabbt minska växthusgasutsläppen inom alla utsläppssektorer. Dessutom måste det tas fram metoder för att fånga in koldioxid ur atmosfären. Att upprätt-hålla och stärka skogarna som kolsänkor spelar en viktig roll i sammanhanget. Avskiljning och lagring av koldioxid i samband med användning av bioenergi kan bli en användbar me-tod i framtiden.

29.6.2020 | Samhälleliga och miljömässiga fenomen, bland annat klimatförändringar, förutsätter att man tar ett strategiskt grepp om planeringen av markanvändningen och trafiksystemet. Det innebär att målen och åtgärderna samordnas på olika förvaltningsnivåer utifrån en gemensam lägesbild och framtidsbild. Detta kräver samspel mellan lagstadgade och informella planeringsverktyg och samarbetsforum.

30.8.2019 | För att få befolkningen att äta hälsosammare krävs samtidig användning av olika styrmedel samt förståelse för de centrala nationella utmaningarna när det gäller kosten, som till exempel hur vi kan öka konsumtionen av grönsaker och minska intaget av salt. De här uppgifterna framkommer i en forskningsrapport som publicerats den 30 augusti, där man granskat den finländska matmiljön och styrmedlen för matvanor.