Sök

Dataskydd Kontaktuppgifter Personuppgiftsansvarig Statsrådets kansli, PB 23, 00023 Statsrådet Registratorskontoret: kirjaamo.vnk(a)gov.fi och Strategiavdelningen vid statsrådets kansli: vntutkiva(a)gov.fi Dataombudsmannen övervakar efterlevnaden a...

28.2.2023 | Den rätt till social trygghet som grundlagen garanterar, de övriga bestämmelserna om grundläggande rättigheter i grundlagen och de människorättskonventioner som är bindande för Finland ställer endast ramvillkoren för en reform av det sociala trygghetssystemet. De sociala grundläggande rättigheterna och mänskliga rättigheterna kräver inte egentligen ett system för social trygghet som motsvarar det nuvara...

6.2.2023 | En färsk undersökning visar att tillgodoseendet av papperslösa personers sociala rättigheter varierar stort mellan olika kommuner och regioner i Finland. Syftet med undersökningen var att utreda hur papperslöshet syns i det offentliga servicesystemet inom socialvården och vilka lösningar på de centrala utmaningarna inom socialvården som kan hittas genom att kartlägga lägesbilden.

3.12.2024 | Enligt en färsk utredning är personalen inom den allmänna intressebevakningen professionell, och tjänsterna upplevs i huvudsak vara välfungerande. Det finns dock utvecklingsbehov när det gäller klientorienteringen och att förbättra klienternas, dvs. huvudmännens påverkansmöjligheter. Utredningen ingår i ett projekt som har finansierats av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och som genomförts av Owal Group Oy i samarbete med Centret för välfärdsrätt vid Östra Finlands universitet.

30.10.2024 | En slutrapport från projektet Hälsoskyddet nu och i framtiden publicerades den 30 oktober. Rapporten innehåller en analys av hur hälsoskyddet för närvarande ser ut i Finland och hur väl hälsoskyddslagstiftningen fungerar. I rapporten redogörs för utvecklingsbehov som identifierats i uppgiftsfältet för hälsoskyddet. Kommunerna ansvarar för hälsoskyddstillsynen, medan de statliga myndigheterna ansvarar för ledningen och styrningen av tillsynen.

13.1.2022 | Det ser ut som om skyldigheten att sökta till utbildning sporrar en del av de unga att fundera på flera olika utbildningsalternativ. Däremot ackumuleras nackdelarna med skyldigheten hos dem som inte har en rak livsväg. Enligt en utredning som publicerades den 13 januari bör ansökningsskyldigheten utvecklas på ett övergripande sätt som en del av reformen av den sociala tryggheten och utbildningspolitiska reformer.

10.5.2024 | I Finland har man redan under en längre tid strävat efter att öka tidigt stöd med låg tröskel för barn, unga och familjer. Ändå anser både klienter och yrkespersoner inom socialvården och andra yrkespersoner att man inte ännu har lyckats tillräckligt bra med detta. Det här konstateras i en undersökning som publicerades den 10 maj och där lägesbilden för och utvecklingsbehoven av det tidiga stödet inom socialtjänster för barn och familjer utreddes.

6.11.2023 | Över 10 000 barn blir årligen offer för misstanke om misshandel och sexualbrott i Finland. Misstanke om våld mot barn förutsätter ett fungerande samarbete mellan myndigheterna, eftersom situationer utöver förundersökningen ska beakta synvinklar för skydd, stöd och vård för barnet. Enligt en färsk undersökning bidrar en samarbetsfrämjande verksamhetsmodell till att barnets bästa tillgodoses i myndighetsprocessen.

25.11.2020 | Det centrala syftet med den förnyade diskrimineringslagen, som trädde i kraft 2015, var att förenhetliga diskrimineringsförbudet och sammanföra olika diskrimineringsgrunder för att omfattas av ett enhetligt rättsskydd inom alla livsområden. På lagstiftningsnivå har ett flertal av syftena för reformen lyckats och lagens utbud av metoder betraktas allmänt som gott. Olika diskrimineringsgrunder har beaktats bättre jämfört med den tidigare lagen och regleringen har harmoniserats.

22.6.2022 | Det finländska sociala trygghetssystemet är omfattande ur ett europeiskt perspektiv och uppmuntrar till sysselsättning. Utmaningen med systemet är att samordna förmånerna och tjänsterna så att de erbjuder meningsfulla och rättidiga servicestigar för alla arbetslösa.

7.2.2018 | Det är möjligt att förbättra mental- och missbrukarvården i samband med social- och hälsovårdsreformen. Fungerande modeller för att reformera mentalvårds- och missbrukartjänsterna har sammanställts inom ramen för projektet SamSinne (YhdessäMielin). I projektet fick medborgare, de som använder tjänsterna och deras anhöriga delta i utredningsarbetet. Projektet framhäver betydelsen av mental- och missbrukarvård som en del av basservice.

24.1.2024 | Kartläggning av nuläget ― Metoder för utvärdering av åldersvänlighet 31.10.2023 | Tammerfors universitet och Äldreinstitutet PROJEKT: Kvalitetsindikatorer för åldersvänlighet i Finland – kommunernas och välfärdsområdenas beredskap med tanke på bef...

9.1.2018 | Enligt en utredning som offentliggjordes tisdagen den 9 januari finns det stora skillnader mellan enhetskostnaderna för de uppgifter som efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen blir kvar i kommunerna. Dessutom har kommunerna i många fall genom egna beslut förbättrat servicenivån och tillgången på de tjänster som blir kvar i kommunerna. På basis av utredningen kan det antas att kommunerna efter reformen har en rätt stor teoretisk anpassningsmarginal vad gäller ekonomin.

24.8.2022 | Hälso- och sjukvårdstjänsterna behöver öppna principer på nationell nivå som stöd för prioritering. I en rapport som publicerades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet den 24 augusti presenteras de steg genom vilka prioriteringen bör utvecklas i Finland.

22.8.2023 | Finlands miljöcentral undersökte tillsammans med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet vilka styrmedel eller kombinationer av dem som skulle kunna användas för att halvera koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion fram till år 2035.

31.10.2022 | Efterfrågan på mentalvårdstjänster har ökat betydligt bland unga. Möjligheterna att inom socialvården och genom tjänster med låg tröskel stödja unga i frågor som rör psykisk ohälsa och missbruksproblem bör identifieras bättre. Här spelar samarbetet mellan kommunala socialtjänster och aktörer inom tredje sektorn en central roll.

31.5.2022 | Sysselsättningsgraden för kvinnor sjönk kraftigt till följd av coronakrisen, eftersom coronarestriktionerna i synnerhet riktade sig mot kvinnodominerade branscher. Detta visar en utredning som publicerades i dag den 31 maj. Coronakrisen var också särskilt belastande för dem som arbetar i kvinnodominerade branscher, till exempel för anställda inom social- och hälsovården och undervisningssektorn.

14.10.2021 | Det finns skillnaderna mellan de finländska barnfamiljernas köpbeteende när det gäller livsmedel. När barnfamiljer köper mat lägger de ungefär var fjärde euro på ohälsosamma livsmedel. De ohälsosamma livsmedlens andel av de totala matinköpen är större på landsbygden och i familjer med lägre utbildning och inkomstnivå. Marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn bör begränsas, särskilt för ...

11.1.2023 | Enligt en undersökning som Tammerfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Aalto-universitetet och Östra Finlands universitet gjort för statsrådet lämpar sig största delen av de vanligaste ytterväggskonstruktionerna i Finland också för ett föränderligt klimat. De kalkylerade och observerade temperaturerna i servicehus och bostäder är dock höga redan i nuvarande klimatförhållanden.

20.6.2022 | Hatretorik förekommer numera i huvudsak på nätet. Det faktum att hatretorik och näthat hela tiden blir vanligare hänger samman med såväl digitaliseringen som polariseringen av samhällsdebatten. Forskningsprojektet Verkkoviha har haft som mål att ta fram information om aktörer som producerar och sprider hatretorik och om deras nätverk och praxis samt att öka förståelsen för aktörernas motiv.