Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Framsyn förebygger problem med inomhusluft i skolor

Genom mer resurser för underhåll och förebyggande reparation är det möjligt att hindra problemen med inomhusluft i skolor från att bli värre. Det lönar sig alltid att undersöka byggnaderna som en helhet och undvika delundersökningar. Utöver omfattande reparationsåtgärder lönar det sig också att överväga nybyggnad. Detta konstateras i slutrapporten för projektet Nyckeln till sunda och säkra byggnader.

70–90 procent av kommunerna ser inte situationen med inomhusluften i skolor som utmanande

Merparten av kommunerna bedömer att situationen med inomhusluften i skolor har förbättrats. Dock upplever 10–30 procent av kommunerna att situationen fortfarande är besvärlig eller rentav svår. De flesta har inte tillräckligt med sakkunskap och kompetens när det gäller frågor om inomhusluft. Bara en tredjedel av kommunerna har anvisningar om eller enhetliga principer för bedömning av hur brådskande åtgärderna i fråga om inomhusluft är. Dessa uppskattningar baserar sig på en enkät och intervjuer som var riktade till de aktörer som ansvarar för frågor om inomhusluft i kommunerna.

Bedömningen av vilken inverkan byggnaden har på hälsan och hur brådskande åtgärderna är ska göras av en expertgrupp. Till gruppen kan höra exempelvis en hälsoinspektör, en konditionsgranskare och en läkare. Det väsentliga är att medlemmarna i expertgruppen är väl förtrogna med exponeringsförhållandena, men också med frågor som gäller hälsan hos byggnadens användare. Experterna ska delta i beslutsfattandet när det gäller åtgärder som ska utföras i byggnaden.

Förutseende fastighetsunderhåll kräver kontinuerlig datainsamling

Olika aktörers roller och ansvar i fråga om att lösa problemen med inomhusluft är ställvis oklara. För att lösa problemen har en del av kommunerna utvecklat en detaljerad processbeskrivning där olika aktörers roller och ansvar är tydligt definierade. Detta ska göras i alla kommuner. Till stöd av förvaltningen av byggnadsbeståndet behövs ett enhetligt elektroniskt system där alla uppgifter om en byggnad dokumenteras. Med hjälp av systemet är det möjligt att smidigt förmedla uppgifterna till alla ansvariga aktörer.

Kontinuerlig datainsamling är viktigt också i förutseende fastighetsunderhåll. För detta behövs en verksamhetsmodell där materialet sammanfattas och analyseras för att sedan bättre kunna utnyttjas. Det lönar sig att låta byggnadens användare samt dess städpersonal och personal inom fastighetsskötseln delta i datainsamlingen.

Inom ramen för projektet Nyckeln till sunda och säkra byggnader utvecklades också introduktionsutbildningen i fuktbemästring för byggnadsarbetare och omarbetades kriterierna för byggande av ett hälsosamt hus. Genom de verksamhetsmodeller som utvecklats för byggprojekt strävar man efter framgång både i nya byggprojekt och i renoveringsprojekt. Verksamhetsmodellerna gagnar i synnerhet fastighetsägare. I slutrapporten ges också rekommendationer som gäller olika åtgärder som tryggar användningen av byggnaden, såsom luftrening, städning efter renovering och tätningsreparation.

Slutrapporten Nyckeln till sunda och säkra byggnader har utarbetats av Institutet för hälsa och välfärd, Tammerfors tekniska universitet och Kommunförbundet. Projektet förverkligades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2015. Projektet styrdes av social- och hälsovårdsministeriet.

Slutrapporten Nyckeln till sunda och säkra byggnader (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Ytterligare information:

Institutet för hälsa och välfärd: Anne Hyvärinen, ledande forskare, 0295 246 364, [email protected]

Social- och hälsovårdsministeriet: Vesa Pekkola, konsultativ tjänsteman, 0295 163 282, [email protected]

Finlands Kommunförbund: Jussi Niemi, chef för lokaltjänsten, 050 407 7920, [email protected]