Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Högskoleutbildning är tillgänglig i Finland, men inte inom alla områden – Finland kan dra lärdom av jämförelseländerna

I en rapport som publicerades den andra mars observerades det att det innan reformen av studerandeurvalen var enklast för svenskspråkiga sökande, sökande från städer och dem som avlagt studentexamen med högsta betyg att få tillgång till högskoleutbildning i Finland. Dessa grupper har rätt så ofta även stöd av ett ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital i anknytning till sin familjebakgrund.

I jämförelseländerna Sverige, Irland och England har främjandet av tillgänglighet och jämlikhet eftersträvats med hänsyn till jämställdhet mellan könen, socioekonomisk bakgrund, regionalitet, etniska minoriteter, personer med invandrarbakgrund och personer med funktionshinder.

Tillgången till högskoleutbildning kan stödjas genom mångsidig information och stöd samt med varierande urvalspraxis. Betygsbaserad antagning tillämpas allmänt i jämförelseländerna, men även alternativ urvalspraxis som är riktad till olika grupper används. Även i Finland bör främjandet av jämlikhet och tillgänglighet integreras i kvalitetssäkringen inom högskolor, högskolornas styrprocess och lagstiftningen om högskolor.

”Jämförelseländerna är samhällen som är annorlunda på många sätt, och metoder kan inte kopieras som sådana. Trots detta är det mycket nyttigt att kartlägga och jämföra politiska åtgärder. Jämförelsedata bidrar till att få en uppfattning om särdrag i systemet i Finland och upptäcka nya möjligheter att främja jämlikhet och tillgänglighet”, konstaterar Ilmari Hyvönen från undervisnings- och kulturministeriet, ordförande för GATE-projektets styrgrupp.

Högskoleutbildningen i Finland jämnar ut sociala och regionala skillnader

Både i de granskade jämförelseländerna och i största delen av OECD- och EU-länderna påverkar den socioekonomiska bakgrunden sökande till högskoleutbildning. I Finland är den utbildningsmässiga mobiliteten mellan generationer större än i OECD-länder i genomsnitt, och föräldrarnas utbildningsbakgrund eller invandrarbakgrunden hos studerande verkar knappt ha någon inverkan på genomströmningen inom högskolestudier.

I Finland föredrar barn i akademiska familjer universitet i stället för yrkeshögskolor oberoende av tidigare studieframgång. Dörrarna till universitet öppnas dock inte med dåliga betyg, och då hamnar även barn från högutbildade familjer till yrkeshögskolor. Det socialt mest selektiva utbildningsområdet är medicin, och en examen i området ger även de högsta arvodena i arbetslivet. En ökning av nybörjarplatser inom utbildningsområden med den högsta konkurrensen skulle kunna minska den horisontella segregeringen inom högskoleområdet.

Betygsbaserad antagning kan minska könssegregering inom olika områden

I Finland väljs färre män än kvinnor till högskoleutbildning, men män som söker sig till utbildningen har bättre möjligheter än kvinnor att bli valda. Dessutom verkar ökandet av betygsbaserad antagning ytterligare hade främjat möjligheterna för män att få inträde. Betygsbaserad antagning ökade i fjol antalet kvinnor som sökte och antogs till områden som favoriseras av män, men inte antalet män som sökte till områden som favoriseras av kvinnor. På lång sikt kan segregeringen av områden enligt kön alltså minskas, när platser för män blir lediga inom områden som favoriseras av kvinnor.

Informationen som tas fram i projektet används i den pågående beredningen av planen för tillgång till högskoleutbildning. Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Mer information:

Hanna Nori, universitetsforskare, Åbo universitet, tfn 050 339 5612, [email protected]
Vuokko Kohtamäki, universitetslektor, Tammerfors universitet, tfn 040 190 4055, [email protected]
Henna Juusola, projektforskare, Tammerfors universitet, tfn 050 5761 466, [email protected]
Ilmari Hyvönen, undervisningsråd, ordförande för styrgruppen, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 3 30117, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.