Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Nyttoposterna som produceras i trafikprojekt kan bli en integrerad del av projektfinansieringen

Enligt en rapport som publicerades 15 mars finansieras trafikprojekt i Finland främst med budgetfinansiering, men behovet av en budget kan minskas genom att integrera nyttan från trafikprojekt i finansieringen.

Effekterna av trafikprojekten kan utnyttjas vid finansiering med metoder som till exempel grundar sig på användaravgifter eller markens värdeökning. Möjligheterna att dra nytta av effekterna som en del av finansieringen varierar efter region. Projektet måste ha tillräckligt stora effekter på områdets tillgänglighet för att man ska kunna utnyttja nyttoposterna i trafikprojektet.

Tillämpningen av metoder som utnyttjar användar- eller trängselavgifter och markens värdeökning kan utesluta varandra. Användaravgifter lämpar sig bättre vid insamling av nytta i förbindelsevägprojekt, men ett omfattande kostnadsfritt trafikledsnätverk försvårar utnyttjande av användar- och trängselavgifterna. Potentiella objekt är bland annat bro- eller tunnelprojekt. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det oftast inte lönsamt att belägga i synnerhet kollektivtrafikprojekt med användaravgifter .

I synnerhet i städerna kan det vara effektivt med mekanismer som drar nytta av markens värdeökning. På obebyggda områden kan man utnyttja metoder inom fastighetsutvecklingen för att ackumulera värdeökning. De mest lovande metoderna i städer är baserade på planläggning som komprimerar samhällsstrukturen och fastighetsutvecklingen. Intäkter för finansiering av investeringarna erhålls från försäljning eller arrendering av den mark som har planlagts samt via avtal med privata markägare. Även fastighetsskatten genererar intäkter på lång sikt. Vid förbindelsevägprojekt är det svårt att utnyttja markens värde eftersom effekterna är utbredda på ett större område.

Utnyttjande av effekterna i trafikprojekt som finansieringsmetod är relaterat till en strävan att utöka finansieringsgrunden för trafikprojekt. I traditionella finansierings- och leveransmodeller försvagas tolkningen av risker i projektet av budgetfinansiering eftersom projektspecifika risker inte påverkar priset på finansieringen för enskilda projekt. Om en privat aktör finansierar trafikprojektet och får avkastning via projektets vinster, prissätts riskerna i varje enskilt projekt. Dessutom hänger en enskild aktörs vinst eller förlust på om projektet lyckas, vilket skapar ett ännu tydligare incitament för aktörerna. De nya finansieringsregleringarna är relativt komplicerade och ofta även riskfyllda. Därför förutsätter de hög kompetens av olika aktörer och noggrann projektspecifik bedömning.

I rapporten föreslår man att en fortsatt åtgärd ska vara att utveckla informationsresurser och modeller om trafiken i synnerhet för trafikprognoser och undersöka hur klimatförändringen och gröna masskuldebrev kan utnyttjas som en del av finansieringen. Effektivt utnyttjande av fastighetsskatt förutsätter aktiva uppdateringar av fastigheternas beskattningsvärden och en höjning av skattenivån. Kommunerna kan utöva aktiv markpolitik genom att planlägga och arrendera eller sälja byggnadsmark i zoner som får bättre tillgänglighet.

Dessutom förutsätter utvecklingen av finansierings- och leveransmodellerna politiskt beslutfattande och engagemang. Att locka fram i synnerhet privat finansiering kräver förutsebarhet. Efterbedömningen av de trafikprojekt som har utförts ska vara systematisk och informationsresurserna för dessa borde göras tillgängligare för mer omfattande forskning.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Mer information:

Tommi Kantala, vikarierande projektledare för forskningsprojektet, FLOU Oy, tfn 050 377 7266, [email protected]
Niko-Matti Ronikonmäki, ledande sakkunnig, Kommunikationsministeriet, tfn. 0295 342 129, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.