Rapport: Prognostisering bör integreras starkare i lagberedningen

Prognostisering och beaktande av kommande generationer bör integreras starkare i lagberedningen i Finland. Detta konstateras i en undersökningsrapport som gjorts till stöd för den andra delen av statsrådets framtidsredogörelse. I undersökningen granskades prognostisering och kommande generationers rättigheter och sätt att representera dem i lagberedningen i såväl ett finländskt som ett internationellt perspektiv.

Prognostisering och kommande generationer beaktas inte tillräckligt i lagberedningen

Prognostisering är en väsentlig del av lagberedning som tar hänsyn till framtiden, eftersom man då kartlägger alternativa framtida utvecklingsförlopp och sätt att förbereda sig på dem. Prognostisering har hittills inte utnyttjats systematiskt i lagberedningen. Dock har till exempel OECD och EU tagit fram nya sätt och modeller för tillämpning av prognostisering i lagberedningen under de senaste åren.

I undersökningen utreddes kommande generationers rättigheter och sätt att representera dem. I andra länder finns det flera exempel på kommande generationers fullmäktige, omnämnanden av kommande generationer i grundlagen och klimaträttegångar där man åberopar kommande generationers rättigheter. Målet är att skydda kommande generationers rättigheter och intressen mot den press som kortsiktigt politiskt beslutsfattande orsakar. Det finns inget motsvarande i Finland, och hänvisningar till kommande generationer är rätt sällsynta i det finländska rättssystemet.

Enligt forskarna har Finland dock alla förutsättningar att bli en internationell föregångare när det gäller att utnyttja prognostisering i lagberedningen. Riksdagens framtidsutskott är en internationellt sett betydande institution som främjar framtidsinriktat beslutsfattande, och Finland har ett avancerat nationellt system för prognostisering. Dessa bildar en stark grund med sikte på målet att stärka prognostiseringen och beakta kommande generationer i lagberedningen.

Utvecklingsförslag för framtidsinriktad lagberedning

Rapporten innehåller flera förslag till utveckling av lagberedningen. Förslagen baserar sig på utveckling av befintlig praxis och utnyttjande av systemets styrkor. De gäller till exempel främjande av prognostisering och hållbar utveckling i regeringens förhandlingar genom att uppmuntra parterna att beakta hållbarhetsperspektiv i lagstiftningsprojekt, utnyttjande av konsekvensbedömningar och höranden när det gäller att beakta långsiktiga konsekvenser samt stärkande av framtidsutskottets roll och utvidgning av dess uppgiftsbeskrivning. Framtidsutskottet skulle kunna anlitas mer systematiskt för att bedöma lagstiftningens konsekvenser för framtiden, och dess betänkanden och utlåtanden skulle kunna ges mer tyngd i riksdagens arbete.

Enligt undersökningen bör prognostiseringen göras till kontinuerlig verksamhet som omfattar hela lagstiftningsprocessen. Dessutom ska flerstämmighet vara målet när man ser över kommande generationers intressen och rättigheter.

”Flerstämmighet är nödvändigt eftersom inte heller kommande generationer är en enhetlig grupp med likartade intressen. I lagberedningen bör man också kunna behandla den osäkerhet och de överraskningar som framtiden för med sig”, sammanfattar Maija Setälä, chef för FORGE-projektet bakom undersökningen.

Undersökningen har gjorts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Rapporten utgör en bakgrundsutredning för den andra delen av regeringens framtidsredogörelse. Avsikten är att den andra delen av framtidsredogörelsen ska lämnas till riksdagen i december 2022.

Ytterligare information: Maija Setälä, professor, Åbo universitet, tfn 046 923 7859, maiset(a)utu.fi, och Jaana Tapanainen-Thiess, generalsekreterare för framtidsredogörelsen, tfn 0295 160 593, jaana.tapanainen-thiess(a)gov.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.