Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Möjligt att förbereda sig för väder- och klimatrisker
God beredskap förbättrar möjligheterna att hantera en stor del av de väder- och klimatrisker som hotar Finland de närmaste åren. Kunskap om riskerna har sammanställts inom ramen för projektet SIETO, som har beställts av statsrådet. Syftet med projektet har varit att bedöma väder- och klimatrisker och att ta fram nya verksamhetsmodeller för riskbedömningen. Det finns relativt goda möjligheter att förbereda sig för väderfenomen som hotar infrastrukturen eller orsakar omedelbar fara, till exempel översvämningar och stormar. Riskerna uppskattas dock öka under de närmaste årtiondena, vilket också ökar beredskapsbehovet. Även i detta fall är det möjligt att hantera de risker som hänför sig till förändrade väder- och vattenförhållanden i Finland, om den ekonomiska utvecklingen är gynnsam och samhället stabilt.
Torkan, hettan, skogsbränderna och störtregnen sommaren 2018 påminde oss om att väderfenomen kan ha betydande ekonomiska och samhälleliga konsekvenser även i Finland. Klimatförändringen medför också ändringar i de nuvarande hoten och orsakar småningom nya risker med tanke på samhället, infrastrukturen och naturen.
”Effektiv hantering av de nya, förändrade riskerna ökar människors välbefinnande och säkerhet”, betonar Heikki Tuomenvirta, som är SIETO-projektets samordnare och specialforskare vid Meteorologiska institutet.
Den utarbetade klimatriskbedömningen skapar grunden för den nya verksamhetsmodellen vars tillämpning rekommenderas i fortsättningen. Verksamhetsmodellen är till hjälp när klimatriskbedömningen regelbundet uppdateras och när den förenas med olika aktörers nuvarande system, till exempel i fråga om räddnings- och beredskapssektorn och regionala riskbedömningar. Modellen stöder också den allmänna riskbedömning enligt den nationella säkerhetsstrategin som styr hela samhällets beredskap.
Risken för skadegörare och sjukdomar svår att bedöma
Det är svårt att bedöma och hantera risker som indirekt hänför sig till väder- och klimatförhållanden, till exempel risker för sjukdomar och skadegörare, av vilka en del är främmande arter. Dessa risker gäller människors hälsa, naturmiljön, jord- och skogsbruket samt vilthushållningen och fiskerinäringen. En annan riskkategori som är svår att bedöma och hantera utgörs av sådana effekter av klimatförändringen som härstammar från andra delar av världen. Klimatförändringen har flera olika effekter till exempel på de ekonomiska aktörerna och den internationella säkerheten, men dessutom på Finlands försörjningsberedskap och övergripande säkerhet.
Riskerna fördelas inte jämnt. Äldre personer är betydligt mer sårbara för värmeböljor än den övriga befolkningen. Personer med höga inkomster kan bättre skydda sig mot höjda livsmedelspriser än personer med låga inkomster. De minsta aktörerna inom naturresurssektorerna har inte nödvändigtvis möjlighet att försäkra sig mot ekonomiska skador. Södra och sydvästra Finland löper den största risken för torka, eftersom där finns få sjöar, grundvattenförekomsterna är splittrade och vattenförbrukningen är störst i förhållande till vattenresurserna.
Verksamhetsmodellen gör riskhanteringen effektivare
Hanteringen av väder- och klimatrisker behöver utvecklas globalt genom att göra riskbedömningen enhetligare och effektivare. En av verksamhetsmodellens grundpelare är uppdaterad och konsekvent insamlad riskinformation. Detta förutsätter kontinuerlig information om klimatets och samhällets tidigare och kommande utveckling. Syftet med verksamhetsmodellen är att utifrån denna grundläggande information kunna utarbeta riskbedömningar som till slut på ett kostnadseffektivt sätt sammanställs till en nationell bedömning av väder- och klimatrisker.
”Den föreslagna verksamhetsmodellen är viktig därför att den bidrar med konsekvens i bedömningen av väder- och klimatrisker och ger väsentlig information med tanke på den allmänna nationella riskbedömningen”, konstaterar professor Mikael Hildén från Finlands miljöcentral. Hildén ledde utarbetandet av den nya verksamhetsmodellen.
Projektet bidrar till att genomföra den nationella planen för anpassning till klimatförändringen, vars centrala mål är sektorspecifik riskhantering.
”Klimatet värms upp så snabbt att vi förutom att vidta åtgärder för att bromsa upp klimatförändringen också måste anpassa oss till förändringen genom att stärka samhällets resiliens”, säger Saara Lilja-Rothsten från jord- och skogsbruksministeriet. Lilja-Rothsten var ordförande för projektets styrgrupp.
SIETO-projektet genomfördes inom ramen för verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017. Projektet samordnades av Meteorologiska institutet, som också svarade för riskanalysen. Finlands miljöcentral svarade för utarbetandet av verksamhetsmodellen. I projektet deltog dessutom Naturresursinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd och biovetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet.
Rapport: Sää- ja ilmastoriskit Suomessa
Rapport: Ilmastokestävä Suomi – Toimintamalli sää ja ilmastoriskien arviointien järjestämiseksi
Ytterligare information:
Riskanalysen: Heikki Tuomenvirta, projektchef, specialforskare, Meteorologiska institutet, tfn 0295 394 122, [email protected]
Verksamhetsmodellen: Mikael Hildén, professor, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 173, [email protected]
Den nationella planen för anpassning till klimatförändringen: Saara Lilja-Rothsten, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 060, [email protected]
