Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Yrkesmässig rörlighet kan främjas genom mångsidig utbildning

Yrkesmässig rörlighet spelar en viktig roll med tanke på förnyelse av arbetsmarknaden. Ett pågående forskningsprojekt, som genomförs av Tammerfors universitet och Pellervon taloustutkimus PTT, visar att yrkesmässig rörlighet kan främjas bland annat genom mångsidigare utbildning och en högre utbildningsnivå. De skillnader i kognitiva fär-digheter, dvs. kunskaper i att läsa och räkna, som förekommer mellan olika yrken utgör inte ett lika stort hinder för den yrkesmässiga rör-ligheten som skillnaderna i de specifika färdigheter som krävs för en viss arbetsuppgift.

Arbetsuppgifternas innehåll och efterfrågan på arbetskraft förändras snabbt på grund av den tekniska omvälvningen och globaliseringen. Många yrken försvinner samtidigt som det tillkommer nya yrken med helt nya krav.

Detta ställer allt större krav på arbetskraftens yrkesmässiga och geografiska rörlighet. Även i Finland kan man redan se tecken på matchningsproblem, det vill säga på att arbetssökande och lediga jobb inte möts. Individens möjligheter att byta yrke visar hur snabbt ekonomin utvecklas och anpassar sig till nya situationer utan att möta problem med tillgång på arbetskraft.

Tammerfors universitet och Pellervon taloustutkimus PTT utreder i sitt forskningsprojekt vad yrkesmässig rörlighet kännetecknas av och vilka faktorer som bidrar till eller hindrar yrkesmässig rörlighet.

Enligt utredningen har den yrkesmässiga rörligheten i Finland hållits på en rätt stabil nivå mellan 2004 och 2015. Det är emellertid mycket svårt att göra jämförelser mellan olika länder. Utvecklingen i Finland och Sverige har gått i liknande banor under 2004–2015, eller åtminstone har den yrkesmässiga rörligheten i Sverige inte legat på en lägre nivå än i Finland.

Utbildningsnivån bör höjas

I utredningen påpekas att de kompetenskrav som ställs på arbetstagare ökar i takt med den tekniska utvecklingen. En allmän höjning av utbildningsnivån skulle således förbättra arbetstagarnas möjligheter att arbeta i olika yrken.

”En höjning av läropliktsåldern främjar yrkesmässig rörlighet i och med att de kognitiva färdigheterna och de specifika färdigheterna för en viss arbetsuppgift är bättre redan på den allra lägsta utbildningsnivån”, säger professor Jari Vainiomäki vid Tammerfors universitet.

Man bör fästa vikt vid förutseendet av utbildningsbehov, eftersom kompetens- och examenskrav utgör ett betydande hinder för övergång mellan olika yrken.

”Den förändrade efterfrågan på arbetskraft gör det motiverat att kritiskt och flexibelt granska möjligheterna att utbilda sig till olika yrken. Snabba reaktioner kräver aktivt samarbete mellan arbets- och näringsbyråerna, arbetsgivarna och arbetstagarna”, menar ekonomen Veera Holappa vid Pellervon taloustutkimus PTT.

Alltför snäva utbildningsprogram som siktar på en enda bransch kan på lång sikt minska den yrkesmässiga rörligheten.

Den yrkesmässiga rörligheten bland kvinnor kan potentiellt ökas genom att förnya familjeledighetssystemet på ett sätt som bidrar till jämställdhet mellan könen.

Yrkesmässig rörlighet och rörlighet mellan landskap är ofta samtidiga rörelser, vilket betyder att de kompletterar varandra.

”Det är mycket möjligt att politikåtgärder som främjar den ena formen av rörlighet samtidigt också främjar den andra” konstaterar professor Jani-Petri Laamanen vid Tammerfors universitet.

Policy Brief-översikten ”Ammatillisen liikkuvuuden osatekijät ja ohjauskeinot – alustavia tuloksia” baserar sig på ett forskningsprojekt kring yrkesmässig rörlighet. Projektet genomförs av Tammerfors universitet och Pellervon taloustutkimus PTT inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018. Den slutliga forskningsrapporten ska bli klar i slutet av 2019, vilket betyder att resultaten av utredningen preciseras under hösten.

Ytterligare information:
Jari Vainiomäki, professor, Tammerfors universitet, jari.vainiomaki(at)tuni.fi, 050 318 5963
Veera Holappa, ekonom, Pellervon taloustutkimus PTT, veera.holappa(at)ptt.fi, 040 631 7217
Jani-Petri Laamanen, professor, Tammerfors universitet, jani-petri.laamanen(at)tuni.fi, 050 318 5993