Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Framsteg har gjorts i digitaliseringsutvecklingen inom den grundläggande utbildningen
Skolorna har allt oftare en gemensam vision för digitaliseringen, och arbetsgemenskaperna stöder förverkligandet av visionen. Digitaliseringen beaktas på ett allt mer målinriktat sätt i helhetsplaneringen av undervisningen. Målen i digitala strategier utvärderas en aning oftare än tidigare i skolorna, även med tanke på lärarnas personliga utvecklingsmål. Det finns dock fortfarande vissa utvecklingsbehov, i synnerhet när det gäller regelbunden utvärdering av kvaliteten hos digitala webb- och lärmiljöer i skolorna. Detta framgår av en utredningsrapport som publicerades den 15 februari.
Projektet Grundskolan i den digitala tiden, som genomfördes åren 2016–2018, har utrett praxis för inlärning och undervisning ur digitaliseringens perspektiv. Utredningen gällde användningen av och beredskapen att utnyttja digital teknik, användningen av nya läromedel och lärmiljöer samt den digitala kompetensnivån inom läroanstaltsorganisationer. Också effekterna av regeringens åtgärder i finländska grundskolor har utvärderats i projektet. Målgrupper för utredningen var rektorer, lärare och elever inom den grundläggande utbildningen.
Lärarnas digitala färdigheter har blivit bättre
Lärarnas digitala färdigheter blev bättre under uppföljningsperioden. Kompetensutveckling främjas av en aktiv användning av digitala tjänster och programvaror i vardagen, fortbildning kring digitala system och ett upplevt förtroende för de egna färdigheterna. Enligt utredningen har framför allt yngre lärare (under 40 år) och manliga lärare de bästa digitala färdigheterna. Forskarna rekommenderar att fortbildning erbjuds på ett rättvisare sätt än tidigare och i synnerhet till över 40-åriga lärare. I utbudet av fortbildning är det viktigt att beakta även speciallärarnas kompetens.
Utvecklingsbehov i elevernas färdigheter och användningen av digitala material
Det skedde inte förändringar i elevernas digitala färdigheter under uppföljningsperioden. Resultaten i fråga om elevernas färdigheter var även som bäst bara nöjaktiga inom alla granskade delområden. Forskarna rekommenderar att kompetensnivån mäts och följs upp under en längre tid.
Traditionella böcker, häften och kopior är fortfarande de inlärningsmetoder som används mest i skolvärlden, vilket innebär att de digitala färdigheterna förblir svaga. Elevernas egen aktivitet i användningen av informations- och kommunikationsteknik betonas i de vidsträckta kompetensmålen i grunderna för läroplanen, men resultaten av utredningen visar att denna aktivitet ännu inte förverkligas. Trots att lärarna allt oftare använder digitala arbetsprogram, programvaror och undervisningsmaterial i sin undervisning, kan ingen motsvarande ökning konstateras i fråga om eleverna.
Under lektionerna används digitala tekniker huvudsakligen av lärare, trots att till och med lågstadieelever har mycket erfarenhet bland annat av att producera digitalt innehåll av olika slag. Elevernas svar tyder på en avsevärt mindre användning av digitala resurser i undervisningen än lärarnas svar. Utredningen visar att en mångsidig användning av olika digitala tekniker har en koppling till elevernas digitala kompetens.
Regeringens åtgärder för att främja digitaliseringen av utbildningen syns i synnerhet i att digitala undervisningsmetoder utnyttjas mycket mer i och med tutorlärarverksamheten och i att lärarnas digitala färdigheter har blivit bättre. De uppnådda utvecklingsresultaten räcker inte i sig, utan i framtiden bör målet vara att erbjuda även eleverna olika slags möjligheter att utnyttja digitala resurser och på så sätt utvidga användningen av tekniker utanför skolan, som annars ofta blir väldigt ensidig.
Projektet Grundskolan i den digitala tiden har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016 i samarbete mellan Utbildningssociologiska forskningscentralen vid Åbo universitet och forskningsenheten TRIM vid Tammerfors universitet. Projektet samordnades av TRIM.
Ytterligare information: Jarmo Viteli, forskningsdirektör, Tammerfors universitet, Tampere Research Center for Information and Media (TRIM), tfn 050 073 1237, fornamn.efternamn(a)tuni.fi, Erika Tanhua-Piiroinen, forskare, tfn 040 190 9657, fornamn.efternamn(a)tuni.fi, Suvi-Sadetta Kaarakainen, projektforskare, Åbo universitet, Utbildningssociologiska forskningscentralen RUSE, tfn 050 354 7193, fornamn.efternamn(a)utu.fi, och Tero Huttunen, utvecklingschef, ordförande för projektets styrgrupp, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 219, fornamn.efternamn(a)minedu.fi
