Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Den ekonomiska politiken påverkar kvinnor och män på olika sätt
I Finland behövs mer målmedveten jämställdhetsbudgetering, konstateras det i en utredning som offentliggjordes i dag den 4 september. Enligt utredningen har de ändringar som gjorts i beskattningen och i sociala förmåner 2016–2018 oftare gagnat män än kvinnor. Största delen av dem som förlorat på ändringarna har varit kvinnor. Bedömning av statsbudgetens könskonsekvenser utgör en viktig del av den rekommenderade modellen för jämställdhetsbudgetering i Finland.
Jämställdhetsbudgetering är internationellt sett en allt populärare strategi för att främja jämställdhet mellan könen. Syftet med jämställdhetsbudgetering är att fördela offentliga utgifter och intäkter på ett sätt som bidrar till jämställdhet. Enligt utredningen har jämställdhetsbudgetering inte tillämpats i någon större skala inom den finska statsförvaltningen. Det finns brister till exempel i bedömningarna av könskonsekvenserna av lagförslag. Konsekvenserna för inkomstfördelningen och sysselsättningen bedöms i praktiken inte alls ur ett jämställdhetsperspektiv.
Beräkningarna i utredningen visar att statsbudgeten påverkar olika grupper av män och kvinnor på olika sätt. Ändringarna i beskattningen och i sociala förmåner 2016–2018 har gagnat 61 procent av männen och 54 procent av kvinnorna. Kvinnornas disponibla inkomster har minskat förhållandevis oftare och mer än männens. Cirka en halv miljon personer har till följd av regeringens åtgärder förlorat över 50 euro i årsgenomsnitt. Hela 55 procent av dem är kvinnor, och dessa kvinnors disponibla inkomster minskade 0,41 procentenheter mer än männens. I synnerhet indexnedskärningar och indexfrysningar i de sociala förmånerna har försämrat den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.
Rekommenderad modell för jämställdhetsbudgetering i Finland
I utredningen, som har gjorts inom ramen för genomförandet av regeringens jämställdhetsprogram, rekommenderas det att Finland allt mer planmässigt ska ta hänsyn till en jämställdhetsaspekt i budgeteringen. Bedömningen av budgetens könskonsekvenser utgör en viktig del av den föreslagna modellen. I utredningen presenteras metoder för att bedöma konsekvenserna för inkomstfördelningen och sysselsättningen ur ett jämställdhetsperspektiv. För närvarande är Sverige det enda landet som bedömer vilka inkomstfördelningseffekter statsbudgeten har.
Jämställdhetsbudgetering är effektivast när en jämställdhetsaspekt beaktas på alla nivåer av det finanspolitiska beslutsfattandet, inklusive i utarbetandet av regeringens handlingsplan och planen för de offentliga finanserna. Detta förutsätter att det finns politisk vilja och politiskt stöd och att finansministeriets ledning förbinder sig till arbetet.
Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017 (www.tietokayttoon.fi).
Ytterligare information:
Anna Elomäki, forskare, Tammerfors universitet, tfn 050 437 7562, [email protected]
Hanna Ylöstalo, forskare, Helsingfors universitet, tfn 041 528 8698, [email protected]
