Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Främjande av gång och cykling kräver nytt tänkande

En ökning av andelen fotgängare och cyklister förutsätter nya tänkesätt och metoder för identifiering av konflikter. I synnerhet i tätbefolkade stadsområden bör gång och cykling lyftas fram som de primära färdsätten i olika strategier och planer. Detta framgår av forskningsrapporten ”Potential och utmaningar i främjandet av gång och cykling”, som publicerades den 16 september.

Finland har förbundit sig att före 2030 halvera utsläppen från den inhemska trafiken jämfört med nivån 2005. Åtgärder för att nå målet har samlats i regeringens färdplan för fossilfria transporter, som också omfattar främjande av gång och cykling. Regeringen har även som mål att förbättra förutsättningarna för utomhusaktiviteter och fysisk aktivitet i vardagen, såsom gång och cykling, och att höja den totala fysiska aktiviteten i alla befolkningsgrupper.

I programmet för att främja gång och cykling från 2018 ställs det som mål att gång- och cykelresor senast 2030 ska ha ökat med 30 procent. Detta innebär cirka 450 miljoner nya gång- och cykelresor före 2030 och en ökning av andelen fotgängare och cyklister till 35–38 procent.

I studien ”Potential och utmaningar i främjandet av gång och cykling” har man utrett hur kommuner, staten, arbetsgivare och skolor kan främja gång och cykling. Dessutom har man utrett vilka faktorer som fördröjer övergången till en hållbar mobilitet.

Forskningsrapporten innehåller följande åtta rekommendationer:

1. Gång och cykling ska vara de primära färdsätten, särskilt i tätbefolkade stadsområden
   Gång och cykling ska betraktas som fristående färdsätt. Det ska utarbetas egna mål och program för främjande av dem. I dessa bör man särskilt satsa på bättre förståelse av förutsättningarna för gångtrafik och på bättre förhållanden för fotgängare.
2. De ekonomiska incitamenten ska utökas
   Ekonomiska styrmedel används för att påverka valet av färdsätt. Det anskaffningsstöd för elcyklar som införts i flera EU-länder har ökat cykeltrafiken och haft en minskande effekt på personbilstrafiken. Konsekvenserna av ekonomiska styrmedel bör utredas och införandet av dem främjas till exempel genom försök.
3. Förvaltningsområdena ska ha ett närmare samarbete och en tydligare ansvarsfördelning
   Främjandet av gång och cykling gäller förutom trafik- och miljösektorerna även bland annat undervisnings-, hälso- och socialsektorerna. Samarbete mellan förvaltningsområdena på stats-, region- och kommunnivå är i nyckelroll när det gäller att öka andelen fotgängare och cyklister. Ett tväradministrativt främjande av gång och cykling förutsätter strategiskt ledarskap, identifiering av olika intressen samt en tydlig ansvarsfördelning inom olika förvaltningsområden.
4. Målen ska vara tydligare och uppföljningen noggrannare
   I de strategiska dokumenten för olika förvaltningsområden behövs tydliga mål för att öka andelen fotgängare och cyklister. Som mätare för färdmedelsfördelningen bör man i stället för antalet resor använda faktiska kilometer, för att få en bättre bild av helhetsläget. Dessutom behövs det ett uppdaterat uppföljningssystem med en tydlig ansvarsfördelning.
5. Lösningarna på konflikter gällande gång och cykling ska basera sig på evidensbaserad information
   Rädsla för motsättningar orsakar ofta en ond spiral av motstånd och försiktighet. Enligt olika källor väntar sig beslutsfattarna att till och med lindriga åtgärder som upplevs begränsa biltrafiken kommer att möta motstånd, och föreslår därför försiktiga lösningar för gång- och cykeltrafiken. Den trafikpolitiska förändringen kan utgå såväl från gräsrotsnivån som från den högsta ledningen, men förutsätter alltid att konflikter identifieras och löses utifrån evidensbaserad information om effekterna av gång och cykling.
6. Gång- och cykelinfrastrukturen ska utvecklas snabbare
   En snabbare utveckling av gång- och cykelinfrastrukturen är en central förutsättning för ökad fysisk aktivitet. Särskild vikt bör fästas vid olika befolkningsgruppers behov, bland annat vid skolelevers fysiska aktivitet. Sammanhängande gång- och cykelvägar bör tryggas, och kommunerna och staten ska reservera tillräckliga resurser för att skapa ett täckande vägnät. Snabba och kostnadseffektiva lösningar, till exempel avgränsade cykelfält på körbanan med element som skyddar cyklisterna, har använts framgångsrikt i många städer runt om i världen under coronapandemin.
7. Gång och cykling ska vara möjliga året runt
   Gång och cykling ska ses som lämpliga färdsätt året runt. Förhållandena för gång och cykling ska vara trygga året runt, så som till exempel i Uleåborg och Joensuu. Vinterunderhållet av vägar och utbudet av karttjänster med aktuella uppgifter om vinterunderhållet bör förbättras. Dessutom bör möjligheterna att använda stadscyklar året runt utredas.
8. Digitala applikationer ska tas i bruk
   Digitala applikationer stöder fotgängare och cyklister. De underlättar val av rutt och uppmuntrar användaren att röra på sig mer. Även applikationer för deltagande och mätning av fysisk aktivitet bör utvecklas i samarbete mellan olika aktörer och vid behov genom nya upphandlingsförfaranden. Lättanvända applikationer bör användas för att säkerställa att alla som rör sig har lika möjligheter att bidra till bättre förhållanden.

Den forskningsrapport som nu har publicerats baserar sig på en omfattande litteraturöversikt och på intervjuer med sakkunniga och intressegrupper. I litteraturöversikten utreddes vilka metoder för främjande som har prövats och tillämpats i olika länder. För studien intervjuades sakkunniga inom staten, kommuner, företag och organisationer samt forskare, skolor och arbetsgivare.

Publikationen är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Ytterligare information:
Max Mannola, projektchef, FCG Finnish Consulting Group, tfn 041 7302 353, max.mannola(a)fcg.fi, Jani Päivänen, teamchef, FCG Finnish Consulting Group, tfn 0400 560 626, jani.paivanen(a)fcg.fi och
Tuuli Ojala, konsultativ tjänsteman, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 198, tuuli.ojala(a)lvm.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.