Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Klimatpolitikens sysselsättningseffekter kan främjas genom arbetskraftspolitik, utbildning och FUI-satsningar

Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs. produkter som bidrar till att stävja klimatförändringen, erbjuda Finland helt nya framgångs- och sysselsättningsmöjligheter.

Finland strävar efter att kombinera sina klimatmål, som är mer ambitiösa jämfört med de övriga EU-länderna, med målet att uppnå en sysselsättningsgrad på 75 procent. Man vet att klimatpolitiken har en accelererande effekt på strukturförändringen inom ekonomin och arbetslivet, som ger upphov till såväl helt nya arbetsbeskrivningar som allt grönare yrken på arbetsmarknaden. Samtidigt försvinner i synnerhet sådana arbetsplatser som har en direkt eller indirekt koppling till fossil energi.

Inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet har det gjorts en studie (”Vihreät toimet - ilmastopolitiikan vaikutuksia työllisyyteen”), där man har granskat sambanden mellan klimatpolitiken och sysselsättningen, marknaden för gröna produkter och de offentliga finansernas roll när det gäller att hantera klimatpolitikens sysselsättningseffekter. Studien har genomförts av Etla, Finlands miljöcentral och Demos Helsinki. Under projektet intervjuades också ett stort antal samhälleliga intressentgrupper.

I studien kom forskarna fram till att Finlands klimatpolitik, som är striktare än de övriga EU-ländernas klimatpolitik, kan stärka de negativa sysselsättningseffekterna. Därför behövs det flera olika åtgärder, betonar forskningsdirektör Tero Kuusi från Etla, som lett projektet.

”Att utnyttja utsläppsskatteinkomsterna till att minska den skattekil som snedvrider arbetsmarknaden verkar främja sysselsättningen. Sysselsättningen kunde således stödjas genom att tyngdpunkten i beskattningen flyttas från beskattningen av arbete till beskattningen av produktion och konsumtion som medför olägenheter för miljön”, konstaterar Kuusi.

De största effekterna syns indirekt i arbetskraftsintensiva branscher

Åtgärder som går ut på att rikta miljöavgifter på ett sätt som stöder sysselsättningen konstaterades inte ha någon större effekt i studien. Den produktivitetstillväxt som klimatpolitiken ger upphov till kan däremot enligt forskarna förbättra sysselsättningseffekten.

”Våra resultat visar att den positiva effekt som klimatpolitiken realistiskt sett kan förväntas ha på produktiviteten ändå inte tar ut den negativa sysselsättningseffekten som helhet”, varnar specialforskare Johanna Pohjola från Finlands miljöcentral.

De största sysselsättningseffekterna syntes indirekt i sådana branscher som använder mycket arbetskraft eller som kännetecknas av stora arbetskraftskostnader. Förflyttningarna av arbetskraft var som störst i fråga om de arbetsuppgifter som kräver den lägsta utbildningsnivån och som minst i fråga om de arbetsuppgifter som kräver den högsta utbildningsnivån. Enligt forskarna borde man sträva efter att stöda den strukturförändring som klimatpolitiken ger upphov till förutom genom arbetskraftspolitik även genom en allmän höjning av utbildningsnivån. 

Gröna produkter skapar möjligheter, men kräver samarbete och satsningar

Andelen produkter som bidrar till att stävja klimatförändringen, dvs. så kallade gröna produkter, har ökat stadigt inom världshandeln. EU-ländernas andel av den globala handeln med gröna produkter är cirka 35 procent, medan Finlands andel är endast omkring en halv procent. I studien påvisades att det inte är helt okomplicerat att definiera gröna produkter.

Av intervjuerna med olika exportföretag framgick att marknaden för gröna produkter antas vara i ett brytningsskede: Den växande marknaden erbjuder möjligheter. Finlands ambitiösa kolneutralitetsmål ansågs vara till nytta, om Finland profilerar sig som en expert på klimat- och miljölösningar ute i världen.

För den som vill nå framgång på marknaden för gröna produkter är samarbete i vilket fall som helst ett måste. Genom lagstiftning skapas en gemensam marknad och tekniska lösningar, men det behövs också offentligt F&U-stöd samt sakkunskap om tillväxtmarknadernas ekonomier. Åtgärder för att stöda tillväxtländernas förvaltningar i fråga om klimat- och miljökunnande skulle också ge de finländska gröna produkterna en bättre konkurrensställning på tillväxtmarknaderna.

Politikrekommendationer som förs fram i studien i korthet:

• Sysselsättningen kan stödjas genom att tyngdpunkten i beskattningen flyttas från beskattningen av arbete till beskattningen av produktion och konsumtion som medför olägenheter för miljön.
• För att en rättvis övergång ska kunna tryggas måste det finnas ett akut strukturförändringsstöd, som kan utnyttjas både till omskolning och till byte av bransch.
• En höjning av utbildningsnivån som helhet skulle stöda det nya kunnande som krävs för att ta fram lösningar på klimatkrisen och göra det lättare för arbetskraften att anpassa sig till strukturförändringen.
• De offentliga investeringar som behövs för att uppnå klimatmålen, och som kan genomföras med de befintliga produktionsstrukturerna och arbetskraftens nuvarande kunnande, främjar också sysselsättningen i övergångsskedet. 
• Offentligt F&U-stöd behövs för att stöda omvandlingen av forskningssatsningar till högklassiga innovationer som ökar exportframgången i fråga om gröna produkter.

Mer information:

Forskningsdirektör Tero Kuusi, ETLA, tfn 041 444 8144, [email protected]
Specialforskare Johanna Pohjola, SYKE, tfn 0295 251 518, [email protected]
Chef för konsultativt arbete Tuuli Kaskinen, Demos Helsinki, tfn 050 514 9752, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.