Finland har goda förutsättningar för hållbar utveckling

Finland klarar sig bra i internationella jämförelser som gäller hållbar utveckling, men i de flesta jämförelserna har vår placering under de senaste åren sjunkit. Större uppmärksamhet bör ägnas i synnerhet åt frågor som gäller social ojämlikhet och sysselsättning samt klimatfrågor och förbrukningen av naturresurser. Finland har dock fortfarande goda förutsättningar att vara en föregångare i fråga om hållbar utveckling. Detta betonas i slutrapporten för projektet som gällde nyckelfrågorna i anslutning till handlingsprogrammet för hållbar utveckling 2030 (Avain2030).

Finlands arbete för att främja hållbar utveckling har under den senaste tiden presenterats på olika håll i världen. I juli rapporterade Finland på eget initiativ bland de första länderna om sina planer för att genomföra FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030. I synnerhet det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling har väckt positiv uppmärksamhet. Detta är en process där över 260 finländska aktörer frivilligt har åtagit sig att främja hållbar utveckling. Också den brittiska tidningen The Guardian lyfte fram Finland och Tyskland som mönsterländer för hållbar utveckling. 

Genomförandet av FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030, inleddes vid ingågen av 2016. Syftet med projektet Avain 2030, som genomfördes i början av året, var att förbereda åtgärderna i Finland. I projektet fastställdes en helhetsbild av nuläget i fråga om hållbar utveckling och identifierades Finlands svagheter och styrkor. I samarbete med intressentgrupperna strävades det efter att tyda signalerna om utvecklingens riktning.

I slutrapporten för Avain 2030-projektet rekommendera följande åtgärder för att genomföra handlingsprogrammet för hållbar utveckling i Finland:

1. Det ska skapas en inkluderande intern process inom förvaltningen

Planeringen, genomförandet, uppföljningen och bedömningen av konsekvenserna av nationella åtgärder för att främja hållbar utveckling kunde effektiviseras genom arbetsmetoder som inkluderar flera olika sektorer inom förvaltningen.

2. Principerna för den nationella informationsinsamlingen ska diskuteras

För att konkretisera innehållet av Agenda 2030 har FN föreslagit vissa indikatorer som beskriver läget för hållbar utveckling. I sin nuvarande form kräver indikatorerna dock betydande vidareutveckling. En särskild utmaning är att samordna behoven inom den internationella uppföljningen med de nationella uppföljningsbehoven. De indikatorer som föreslås av FN lämpar sig dåligt för att beskriva nationellt väsentliga frågor på ett sammanfattat och politiskt relevant sätt. Genom att identifiera lokala, sektorsspecifika och nationella uppföljningsbehov skulle man få bättre möjligheter att utveckla internationella indikatorer. 

3. Internationella jämförelser och samarbete med intressentgrupper ska utnyttjas för att utvidga kunskapsbasen

Den befintliga informationsproduktionsverksamheten ska utnyttjas på ett mer omfattande och fördomsfritt sätt i uppföljningen av hållbar utveckling och i kommunikationen. Till exempel de internationella jämförelser som produceras av olika instanser kan utnyttjas för att på en grov nivå beskriva hur målen för hållbar utveckling har kunnat uppnås, och samtidigt inkludera olika aktörer i en diskussion om de bästa sätten att mäta utvecklingen.

4. Ett nationellt handlingsprogram för att styra åtgärderna för hållbar utveckling

En av de viktigaste iakttagelserna som resultat av Avain 2030-projektet är att utgångsnivån för hållbar utveckling är internationellt sett är hög i Finland, men under de senaste åren har det inte skett någon tydlig positiv utveckling i fråga om de huvudsakliga målen för hållbar utveckling. Därför skulle det behövas ett handlingsprogram som styr lägesuppföljningen och identifierar de viktigaste åtgärderna för att uppnå målen. Handlingsprogrammet ska vara ambitiöst och fördomsfritt.

I Avain 2030-projektet konstaterades att målen och indikatorerna för hållbar utveckling innehåller flera osäkerhetsfaktorer och tolkningsfrågor. Genom att fastställa ett handlingsprogram ska det skapas en process för att uppdatera kunskapsbasen särskilt när det gäller nya och mångfunktionella metoder för att stödja hållbar utveckling.

Projektet som gällde nyckelfrågorna i anslutning till handlingsprogrammet för hållbar utveckling 2030 genomfördes som en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016.

Projektets slutrapport Agenda 2030 i Finland: Nyckelfrågor och indikatorer för hållbar utveckling

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet tietokayttoon.fi/sv

Ett öppet diskussionsmöte kring resultaten av projektet ordnas den 6 september 2016 kl. 13-14.30 i Smolna, Södra Esplanaden 6, Helsingfors. Anmälningar via denna länk

Ytterligare information: professor Eeva Furman Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 123, eeva.furman(at)ymparisto.fi; äldre forskare Jari Lyytimäki Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 397, jari.lyytimaki(at)ymparisto.fi samt forskare Satu Lähteenoja, Demos Helsinki, tfn + 358 44 500 2993, satu.lahteenoja(at)demoshelsinki.fi