Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Ekonomiska styrmedel skapar värde i den cirkulära ekonomin
Den cirkulära ekonomin är betydande för Finlands ekonomi, men ofta behöver den styras. Utmaningen är att skapa värde av material, komponenter eller apparater som definierats som avfall. Detta kan påverkas med ekonomiska styrmedel. Nuvarande styrmedel är effektiva inom många områden men inte över hela linjen. Dessutom utmanar växande förväntningar och politiska mål oss att utveckla styrmedlen till en ny nivå. Så konstateras det i en undersökning om ekonomiska styrmedel i den cirkulära ekonomin som publicerats den 31 augusti.
Den allt intensivare användningen av naturresurser har lett till många slags miljöutmaningar. Orsaken till att läget tillspetsats anses vara det rådande ekonomiska ta, tillverka, släng-systemet, som grundar sig på en omfattande användning av lättillgängliga och förmånliga råvaror och av energi. I den politiska och vetenskapliga diskussionen framhåller man behovet av att övergå till en cirkulär ekonomi där råvaror, material och produkter återvinns och återanvänds så länge som möjligt.
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet granskade i projektet Ekonomiska styrmedel i den cirkulära ekonomin (KIMAT) hur man med ekonomiska styrmedel kan bidra till utvecklingen av den cirkulära ekonomin i för Finland viktiga värdekedjor.
”Den möjliga sammanlagda effekten av de granskade fallen inom den cirkulära ekonomin är en ökad tillväxt på cirka 0,3–0,4 procentenheter i bruttonationalprodukten för 2030, alltså synnerligen stor. Till exempel när det gäller plastförpackningar uppgår tillväxtpotentialen för den cirkulära ekonomin till cirka 60–80 miljoner euro. Det förutsätter investeringar i nya anläggningar och produktutveckling som inte ser ut att förverkligas utan offentligt investeringsstöd”, konstaterar ledande forskare Magnus Simons från Teknologiska forskningscentralen VTT.
Ombyggnad som affärsverksamhet omsätter i dag i Finland redan cirka 10 miljarder euro, men nya undersökningar visar att det ännu finns outnyttjade möjligheter. Enbart inom huvudstadsregionen bedöms en ändring av byggnaders användningsändamål stå för en marknad på flera hundra miljoner euro.
I projektet KIMAT kartlades möjliga ekonomiska styrmedel i Finland och internationellt, inhämtades information om värdekedjornas potential och eventuella åtgärder inom den cirkulära ekonomin, kartlades utvecklingsbehoven för styrmedlen genom företagsintervjuer samt skapades en modell för värdekedjornas möjligheter på nationell samhällsekonomisk nivå. Projektet genomfördes i samarbete mellan Teknologiska forskningscentralen VTT, Finlands miljöcentral, Motiva Oy och Merit Economics.
Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017 (www.tietokayttoon.fi).
Ytterligare information:
Magnus Simons, ledande forskare, Teknologiska forskningscentralen VTT, tfn 040 543 8586, [email protected]
Riina Antikainen, direktör, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0400 148 671, [email protected]
Ilkka Hippinen, ledande sakkunnig, Motiva Oy, tfn 050 354 1110, [email protected]
Juha Honkatukia, Merit Economics, tfn 029 524 6011, [email protected]
Jarmo Muurman, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 185, [email protected]
