Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och lönesubventionerad sysselsättning i företag är de effektivaste arbetskraftstjänsterna
De som är svårast att sysselsätta deltar i arbetskraftsservice oftare än andra. Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och lönesubventionerad sysselsättning i företag är åtgärder som på bästa sätt främjar sysselsättningen av långtidsarbetslösa, lågutbildade och äldre personer.
Forskargrupper vid Tammerfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral VATT har utrett i vilken utsträckning olika målgrupper deltar i arbetskraftsservice och vilka sysselsättningseffekter servicen har. Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016.
De vanligaste deltagarna i arbetskraftsservice är unga som saknar utbildning efter grundstadiet. Deltagandet minskar i takt med en stigande utbildningsnivå. Äldre personer oberoende av utbildningsnivå deltar betydligt mer sällan än andra. De arbetslösas deltagande i arbetskraftsservice korrelerar särskilt med en svag arbetshistoria. Vanligtvis deltar också sådana personer som först nyligen kommit in på arbetsmarknaden.
”Den service som erbjuds och deltagandet i servicen varierar i hög grad beroende på ålder, utbildningsnivå och arbetshistoria”, sammanfattar ledaren av forskargruppen, specialforskare Simo Aho vid Tammerfors universitet.
”Det ser ut som att personer som är svårast att sysselsätta och som har det största behovet av arbetskraftsservice i genomsnitt deltar oftare än andra. Å andra sidan deltar de ofta i sådan service som sällan är tillräcklig med tanke på sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Personer som är lättare att sysselsätta deltar mer sällan, men servicen har bättre genomslag”, konstaterar Aho.
I undersökningen utreddes också upprepat deltagande i arbetskraftsservice. Det visade sig vara allmänt. Det upprepade deltagandet var i ungefär hälften av fallen planmässig verksamhet där olika på varandra följande arbetskraftstjänster kompletterade varandra. Cirka hälften av dem som deltagit i en eller två enstaka tjänster hade under uppföljningstiden lyckats etablera sig åtminstone tämligen väl i arbetslivet.
Service som riktas på rätt sätt har positiva sysselsättningseffekter
Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och lönesubventionerad sysselsättning i företag har positiva effekter också med tanke på sysselsättningen av långtidsarbetslösa, lågutbildade och äldre personer.
”Trots de positiva sysselsättningseffekterna kan utbudet av dessa tjänster ökas i betydande grad bara om de samtidigt planeras efter arbetsgivarnas och arbetstagarnas situation och behov. Ju mer utbildning det ordnas, desto sannolikare är det att sådana personer som inte har nytta av den deltar”, säger Aho.
Enligt undersökningen bidrar en betydande del av servicen inte till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Exempelvis lönesubvention eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte inom den offentliga sektorn har mycket liten eller obefintlig inverkan på senare sysselsättning. Det kan dock också finnas andra orsaker att delta i arbetskraftsservice, till exempel för att förebygga fattigdom och marginalisering eller för att upprätthålla arbetsförmågan.
”Det är möjligt att rikta servicen på ett bättre sätt och därigenom förbättra dess effekter. Till stöd för detta behövs mera systematisk forskningsdata om hur olika tjänster ska riktas och vilka effekter de har”, konstaterar Aho.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.
Ytterligare information: Simo Aho, specialforskare, tfn 050 318 6059, Tammerfors universitet, [email protected] och Kimmo Ruth, arbetsmarknadsråd, tfn 0295 048 073, arbets- och näringsministeriet, [email protected]
