Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: mycket outnyttjad potential inom ödemarksbruket
Enligt en färsk undersökning är ödemarksbruk ett viktigt tillväxtområde inom bioekonomin, och stöd till ödemarksbruk gynnar i synnerhet glesbygder där det råder brist på arbetsplatser.
Ödemarksbruk, det vill säga näringsverksamhet som bygger på jakt, fritidsfiske samt skådning och fotografering av stora rovdjur, har enligt undersökningen betydande ekonomiska effekter i Finland. Enbart inom ramen för vildmarksturismen finns det nästan 800 verksamma företag i fastlandet. Deras sammanräknade årliga omsättning uppgår till närmare 35 miljoner euro och de har en direkt sysselsättningseffekt på cirka 1 440 årsverken. Också tillverkningen och försäljningen av utrustning som behövs för jakt och fiske är viktig näringsverksamhet, och värdet på försäljningen beräknas uppgå till minst 480 miljoner euro per år.
Vildmarksturismens regionalekonomiska effekter och effekter på sysselsättningen är dessutom större än de direkta effekterna. Enligt en fallstudie gav enbart fisketurismen i området kring Torne älv år 2017 regionalekonomiska fördelar till ett belopp på 10,8 miljoner euro och skapade arbetstillfällen för 140 säsongarbetare. Det regionalekonomiska värdet på ett kilogram lax som fångats av en fisketurist beräknades uppgå till 214 euro och värdet på en lax till 1 320 euro.
Betydelsen av ödemarksbruk betonas särskilt i glesbygdsområden där det i övrigt är svårt att skapa nya arbetsplatser. Under de senaste åren har branschen varit på ständig uppgång i Finland, och utifrån globala megatrender kan man räkna med att efterfrågan på produkter och tjänster växer även i framtiden. Enligt undersökningen förutsätter utnyttjandet av denna tillväxtpotential dock politisk styrning, utvecklingsåtgärder och marknadsföringsstöd.
Natur och naturtillgångar som grundläggande resurser
Den finska naturen och dess naturtillgångar utgör en grundläggande resurs för utvecklingen och marknadsföringen av produkter och tjänster inom ödemarksbruket. Trots att jakt och fiske har långa traditioner, kan branschen också ses som en ny, innovativ och liberal del av bioekonomin med nya affärsmodeller som gynnar såväl lokala invånare som samhället i allmänhet.
Vildmarksturismen avviker från övrig naturturism särskilt i fråga om sina attraktions- och motivationsfaktorer. Den viktigaste attraktionsfaktorn för vildmarksturismen är bytet, det vill säga villebrådet eller fisken som fångas eller det stora rovdjuret som fotograferas. Andra viktiga faktorer är den starka kompetens och långa naturerfarenhet som företagarna i branschen har samt Finlands image som ett å ena sidan exotiskt men å andra sidan pålitligt, rent och tryggt land som håller hög klass.
Enligt undersökningen lönar det sig att utveckla den finska naturen samt jakten och fisket till produkter med högre förädlingsvärde och samtidigt främja exporten av dessa. De nationella och internationella nätverken för marknadsföring och samarbete i anslutning till vildmarksturism bör utvecklas och branschen integreras med den övriga naturturismen. Grundläggande förutsättningar för verksamheten är också hållbart utnyttjande av djurbestånden, vård av naturmiljöns, det vill säga vattendragens och skogarnas, tillstånd samt bland annat ändamålsenliga inkvarterings- och trafiktjänster.
Ny information genom enkäter till aktörerna i branschen
Syftet med forskningsprojektet, som inleddes 2017, var att ta fram förslag för utveckling av affärsverksamheten inom ödemarksbruket, så att man så effektivt som möjligt ska kunna svara mot framtida utmaningar. Delvis utnyttjade projektet tidigare forskningsresultat, men information samlades också in genom en enkät till företagare i branschen och en enkät om penninganvändning till fritidsfiskare. Dessutom gjordes en fallstudie om de regionalekonomiska konsekvenserna av fisketurismen i området kring Torne älv.
Forskningsprojektet genomfördes inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017. Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet svarade för genomförandet och rapporteringen. Ansvarigt ministerium var jord- och skogsbruksministeriet.
Rapporten Erätalouteen liittyvän yritystoiminnan nykytila ja kehittämisedellytykset (på finska)
Policy Brief: Erätalouden kehittäminen Suomessa (på finska)
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.
Ytterligare information:
Mari Pohja-Mykrä, forskare, Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet, tfn 041 550 8442, [email protected]
Eija Kirjavainen, fiskeriråd, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 404, [email protected]
