Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Rum för utveckling i kommunala omprövningar

Det kommunala omprövningsförfarandet behöver utvecklas för att bli lättare tillgängligt och enklare samt för att försnabba behandlingen av ärenden. Enligt en undersökning av en forskningsgrupp vid Lapplands universitet kan detta förverkligas genom att utvidga besvärstillståndssystemet så att det blir huvudregel i alla grupper av kommunala ärenden, med några få undantag. Samtidigt ska också omprövningsförfarandet utvecklas för att bli snabbare och effektivare.

Det ändringssökande som sker i efterhand kan minskas och beslutsfattandets legitimitet tryggas mer effektivt genom att göra kommunens invånare delaktiga i beslutsfattandet med innovativa och aktiva medel. Överlag bör det som en del av kvalitetssäkringen inom förvaltningen mer systematiskt samlas in uppgifter om användningen av olika rättsmedel.

Undersökningens fokus har legat på att utreda nuläget i systemen för förvaltningsbesvär och kommunalbesvär. Det nuvarande systemet för att söka ändring har visat sig vara splittrat, delvis svåröverskådligt och tolkningsbart. I undersökningen föreslås därför att förhållandet mellan den allmänna förvaltningsrättsliga lagstiftningen om ändringsökande och kommunallagen bör förtydligas. Samtidigt bör systemet med besvärstillstånd utvidgas även till kommunalbesväret för att lagstiftningen ska vara enhetlig. Även regleringen av kommunens rätt till fortsatta besvär behöver förtydligas.

Fördelen med omprövningssystemet har ansetts vara att det är snabbt och effektivt, vilket kan ifrågasättas till exempel när det gäller omprövningsförfarandet inom socialvården. Behandlingstakten för en omprövning kan i praktiken bero på till exempel sammanträdesschemat för ett representativt organ. I undersökningen föreslås därför att det bör övervägas om man för att försnabba tillgången till rättssäkerhet inom socialvården kan övergå till tjänsteinnehavaromprövning. Likaså kan rättelse av fel i förhållande till omprövningsförfarandet förorsaka problem vid en myndighet. 

Undersökningen granskade också den vård- och landskapsreform som varit aktuell. I det system för sökande av ändring, omprövningsförfarandet inbegripet, som skisserades upp i lagberedningsmaterialet ingår samma typ av tolkningsproblem som i den nuvarande lagen. Till exempel lämnades i reformen förhållandet mellan de lagar som ska tillämpas på omprövning på många ställen mycket öppet.

Kommuninvånarna har flera deltagar- och påverkansmöjligheter att tillgå med vilka man försökt minska sökandet av ändring i efterhand. Påverkningsmöjligheterna kunde dock bli fler till exempel genom att utveckla behandlingen av invånarinitiativ så att det blir öppnare och mer systematiskt. Likaså kunde man ta modell från utlandet där man använder sig av paneler för allmänheten.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Ytterligare information: Professor Kirsi Kuusikko, Lapplands universitet, tfn 040 484 4019, kirsi.kuusikko(at)ulapland.fi