Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Gymnasier, högskolor och arbetslivet samarbetar på bred front - gymnasieelevernas möjligheter att delta borde förbättras

Enligt en forskning som publicerades den 29 januari är gymnasiernas samarbete med högskolorna och arbetslivet samt gymnasiernas aktivitet internationellt både omfattande och mångsidig. Samarbetet är dock rätt osystematiskt och splittrat, och det bygger ofta mer på kontakter mellan enskilda aktörer och läroanstalter. Särskilt i de mindre gymnasierna har samarbetet ännu inte etablerats.

Utmaningen är att förbättra elevernas möjligheter att delta. Den nya gymnasielagen förutsätter att gymnasierna ska öka samarbetet med högskolorna och arbetslivet.  Samarbetet borde också stödja gymnasiernas internationalisering. Även om gymnasierna erbjuder många olika möjligheter att samarbeta, visar både enkätsvar av rektorer och fallstudier att det i genomsnitt är ganska få gymnasieelever som deltar i samarbetet.  Elevernas deltagande syns mest i olika sociala tillställningar som till exempel abi-dagarna och i andra liknande evenemang. 

Man har fortfarande rätt svag kännedom om de möjligheter som gymnasiet kan erbjuda för samarbetet med högskolor och arbetslivet. Studerande upplever att delaktigheten fokuserar mest på presentationer och evenemang, och att det är krävande och besvärligt att delta i samarbetskurserna. I samarbetet behövs ett mer praktiskt perspektiv, till exempel genom att högskolestuderande själva skulle berätta om sina erfarenheter av högskolestudierna.

Målen för att öka samarbetet är bra, men själva genomförandet är en utmaning

Enligt lärare och studiehandledare är de mål som satts upp för samarbetet bra, men det finns många utmaningar i det praktiska genomförandet. De är oroade över att de studerande inte orkar eller saknar motivation att delta och att den egna arbetsbördan ökat både för lärarna och studiehandledarna. De organiserade sociala tillställningarna och besöken på arbetsplatserna uppfattar lärarna som nyttiga. De efterlyser dock mera systematik och samordning samt tillräckliga resurser för att organisera samarbetet.

Abiturienterna å andra sidan upplever oro, ångest och osäkerhet på grund av de ständiga förändringarna i gymnasierna och högskolorna. Man upplever att det inte ges tillräckligt information i rätt tid vid förändringar. Lärarna, studiehandledarna och abiturienterna befarar att reformen av högskolornas antagning av studerande kommer att minska gymnasieelevernas motivation att delta i verksamhet utanför den egentliga undervisningen.

Resultaten av samarbetet allt viktigare

Syftet med att öka samarbetet är att övergången till högskoleutbildningen och vidare till arbetslivet ska bli smidigare och gå snabbare. En del av abiturienterna vet vad de vill studera efter gymnasiet, men för de flesta är planerna för de fortsatta studierna oklara när de slutar gymnasiet. För dem kan det ha stor betydelse att samarbetet är väl organiserat.  Tron på att samarbetet ger resultat är starkare hos rektorerna än hos lärarna, studiehandledarna och abiturienterna. 

Med tanke på resultaten borde samarbetet i fortsättningen vara systematiskt och samordnat, och innefatta verksamhet som är tillgänglig för alla gymnasier och gymnasieelever.

Projektet ”Siirtymät sujuviksi – Lukioiden korkeakoulu- ja työelämäyhteistyö” (SISU) genomfördes av Utbildningssociologiska forskningscentralen RUSE och Koulutuksen tutkimuslaitos KTL inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Ytterligare information:

Sakari Ahola, specialforskare, Åbo universitet, RUSE, tfn 029 450 2759, [email protected] och Helena Aittola, specialforskare, KTL, tfn 040 805 4243, [email protected]