Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: 50 dagsböter och 6 månaders körförbud de vanligaste påföljderna för rattfylleri

Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

 Från och med den 1 juni 2019 överförs behörigheten att meddela körförbud helt och hållet till polisen, och rattfyllerier börjar behandlas i bötesförfarande. Av reformen följer att polisen och åklagaren får behörighet att utöva en dömande makt som tidigare hört till de allmänna domstolarna. Syftet med forskningsprojektet var att undersöka rättspraxis som gäller rattfylleri och körförbud, för att resultaten av undersökningen sedan ska kunna användas som grund för genomförandet av reformen, det vill säga vid uppdatering av polisens böteshandbok och anvisningar om körförbud. 

Tidigare rattfyllerier ökar sannolikheten för fängelsestraff 

Alkohol- eller drogpåverkade förare som inte gjort sig skyldiga till andra brott i samband med rattfylleribrottet blir vanligtvis dömda till dagsböter. Det genomsnittliga antalet dagsböter för alkoholrattfylleri var 49 i de fall då endast ett brott hade tillräknats den dömde. Alkoholhalten i förarens blod eller utandningsluft var den viktigaste faktorn som inverkade på antalet dagsböter, och förklarade variationen mellan antalet dagsböter i 74 procent av fallen. Andelen personer som dömts till fängelsestraff var 8 procent i hela det undersökta materialet. Sannolikheten för fängelsestraff ökar med antalet brott som tillräknas den dömde och antalet tidigare domar för rattfylleri. 

I undersökningen utreddes också längden på körförbud och antalet villkorliga körförbud som påföljd för rattfylleri, grovt rattfylleri eller grovt äventyrande av trafiksäkerheten. Om den som ska meddelas körförbud nödvändigt behöver körkort i sitt yrke eller av något annat särskilt vägande skäl, kan villkorligt körförbud meddelas för en prövotid på minst ett år. I rattfylleribrott var medianlängden för körförbud 184 dagar. Medianlängden för körförbud på grund av grovt rattfylleri var 286 dagar och för körförbud på grund av grovt äventyrande av trafiksäkerheten 153 dagar. Den bästa förklarande faktorn till körförbudens längd var antalet trafikbrott som den dömde tidigare gjort sig skyldig till. Också vissa omständighetsfaktorer, till exempel behov av bil på grund av arbete eller arbetsresor, hade en minskande effekt på körförbudens längd. Villkorliga körförbud meddelades också i det fall att den dömde kunde lägga fram något annat giltigt arbets- eller försörjningsrelaterat skäl. 

Straffen lindrigast i Östra och Norra Finland 

Det är i huvudsak sådana faktorer som anges i lag som inverkar på hur hårda straffen och hur långa körförbuden är, precis som det ska vara. Av undersökningen framgår dock att också domstolarnas geografiska läge har en inverkan på straffen. Domstolarna i Östra och Norra Finland dömde ut de lindrigaste straffen. 

Forskningsrapporten om straffpraxis i fråga om rattfylleri och om körförbud på grund av rattfylleri, grovt rattfylleri och grovt äventyrande av trafiksäkerheten har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018. Rapporten har utarbetats av Juha Kääriäinen, Olli-Pekka Aaltonen och Laura Kolehmainen vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. 

Ytterligare information: Juha Kääriäinen, forskningsdirektör, Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet, tfn 050 448 9249, juha.kaariainen(a)helsinki.fi