Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: kundavgifterna för social- och hälsovård hopar sig hos ett fåtal betalare
En stor del av finländarna betalar kundavgifter för social- och hälsovård. Det finns dock betydande skillnader i hur höga avgifterna är och hur de fördelas mellan olika befolkningsgrupper. Med kundavgifterna betalas cirka 7 procent av kommunernas kostnader för social- och hälsovårdstjänster, konstateras det i en undersökning som har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd och som offentliggjordes i dag.
Institutet för hälsa och välfärd har utrett hur kundavgifterna för social- och hälsovård fördelades mellan olika befolkningsgrupper 2015. I sin undersökning jämför Institutet för hälsa och välfärd praxis i Finland och andra länder och föreslår åtgärder som underlättar bedömningen av lagändringars konsekvenser.
Närmare hälften av finländarna betalar årligen någon kundavgift för social- och hälsovård. Enligt undersökningen hopar sig dock en stor del av avgifterna hos en mycket liten del av befolkningen. En tiondel av kunderna betalade nästan hälften av alla jämnstora kundavgifter. I fråga om inkomstrelaterade avgifter var motsvarande andel 44 procent och inom mun- och tandvården 30 procent.
”Äldre personer och personer som får långvarig sluten vård betalar de högsta avgifterna. Också för de personer som lider av demens eller psykos utgör avgifterna ofta en mycket stor andel av inkomsterna. Då man granskar helhetsbilden är det viktigt att i synnerhet självriskerna för läkemedel också beaktas”, säger Maria Vaalavuo, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd.
Avgiftstak är ett bra sätt att hålla kundavgifterna i styr. År 2015 bidrog avgiftstaken till att minska över 160 000 finländares avgiftsbörda.
Enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården är det också möjligt att helt och hållet befria en person från avgifter eller att sänka personens avgifter.
Avgifterna uppgick till drygt 1,4 miljarder euro
I Finland varierar storleken på kundavgifterna för social- och hälsovård mellan de olika kommunerna eftersom lagen bara fastställer avgifternas maximibelopp. Kommunerna får alltså själva bestämma hur höga avgifter de slutligen tar ut eller om de tar ut avgifter över huvud taget.
År 2015 täckte kommunerna och samkommunerna social- och hälsovårdsutgifter för totalt drygt 1,4 miljarder euro med kundavgifterna.
Undersökningen ger inte svar på vilken inverkan ändringar i kundavgifterna har på användningen av tjänster och till exempel på hälsoskillnaderna. Enligt forskarna vid Institutet för hälsa och välfärd skulle det vara viktigt att utreda denna fråga inom olika tjänster och befolkningsgrupper.
Undersökningen stöder den reform av lagstiftningen om kundavgifter som bereds av social- och hälsovårdsministeriet.
Forskningsrapporten om hur kundavgifterna för social- och hälsovård fördelas, vilka effekter avgifterna har och hur rättvisa de är har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.
Ytterligare information: Maria Vaalavuo, specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 246 754, [email protected] och Mikko Peltola, specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 247 458, [email protected]
