Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Finlands nationella framsynsarbete bör ses över så att det bättre motsvarar 2020-talets behov

Finland har ett välutvecklat och internationellt erkänt nationellt framsynssystem. Framsynsarbete får hela tiden större betydelse i takt med att det sker allt snabbare förändringar i omvärlden. I Finland är den offentliga förvaltningens framsynsarbete dock ensidigt med tanke på de föränderliga omständigheterna. Organisationerna fokuserar huvudsakligen på kartläggning av sannolika framtidsutsikter i stället för överraskningar och nya möjligheter. Detta visar en studie gjord av Centret för framtidsforskning vid Åbo universitet och Demos Helsinki, som publicerades den 3 april. Syftet med studien var att kartlägga nuläget och framtiden för det nationella framsynsarbetet.

Studien baserar sig på material från enkäter, intervjuer och workshoppar under 2019. Den 3 april publicerades också Kommunförbundets parallella utredning om framsynsarbetet i kommunerna.

Organisationerna samlar in prognostiseringsinformation från nära håll och kända källor

Det finns också undantag, men en stor del av de finländska organisationerna har ett relativt snävt perspektiv på framtiden. Den vanligaste metoden som tillämpas i framsynsarbetet är insamling av förändringsfenomen inom den egna branschen, de näst vanligaste är aktiverande workshoppar och statistisk analys. De viktigaste källorna till organisationernas prognostiseringsinformation finns i organisationernas egen närmiljö. Sakkunskap inhämtas inom den egna organisationen, från de egna nätverken och från finländsk litteratur. Verktyg och plattformar som är avsedda för prognostisering används endast i liten utsträckning. 

Resurserna för framsynsarbete är knappa, men nätverket växer

De största utmaningarna med tanke på framsynsarbete anses vara de knappa resurserna och ledningens bristande engagemang. Finlands nationella framsynsnätverk ses emellertid som en prestation i sig, eftersom nätverket i ett öppet klimat för samman framsynsaktörer från olika branscher. I Finland produceras en stor mängd högklassig prognostiseringsinformation, men organisationerna har inte kompetens att kommunicera om den på ett intresseväckande och heltäckande sätt. På grund av kommunikationssvårigheterna och andra utmaningar är framsynsarbetet inte tillräckligt starkt kopplat till det dagliga beslutsfattandet i organisationerna eller det politiska beslutsfattandet.

Utveckling av det nationella framsynsarbetet för att bättre motsvara 2020-talets behov

I rapporten presenteras sex åtgärder för att utveckla det nationella framsynsarbetet så att det bättre motsvarar 2020-talets behov: 1) att utveckla individers och organisationers framsynskompetens, 2) att stärka samarbetet och utvidga framsynsnätverket, 3) att utnyttja globala perspektiv och nätverk i större utsträckning, 4) att stärka samordningen av det nationella framsynsarbetet och förtydliga rollerna inom nätverket, 5) att stärka kommunikationen och flödet av prognostiseringsinformation, 6) att tydligare koppla framsynsarbetet till beslutsfattandet.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Ytterligare information:

Laura Pouru, forskare, Centret för framtidsforskning vid Åbo universitet, tfn 050 329 0711, laura.pouru(a)utu.fi
Matti Minkkinen, forskare, Centret för framtidsforskning vid Åbo universitet, tfn 0294 504 094, matti.minkkinen(a)utu.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.