Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Omfördelning av risker på arbetsmarknaden ger utrymme för nya företagsidéer

Indelningen i arbetsgivare och löntagare blir allt mer diffus i och med förändringar i organiseringen av arbete. Enligt en studie som offentliggjordes den 26 mars bör företagar- och utkomstrisker i framtiden hanteras på ett mer övergripande sätt än för närvarande. Hittills har riskhanteringen varit splittrad mellan olika sektorer inom statsförvaltningen.

Studien har tagit fasta på samordning av lönearbete, företagande och social trygghet. Det nuvarande systemet för social trygghet delar in människor i antingen löntagare eller företagare, och därför är rätten till social trygghet inte alltid entydig. Företagarnas och löntagarnas sociala trygghet administreras separat, och företagarinkomster och löneinkomster kan inte räknas samman vid ansökan om sociala trygghetsförmåner.

I slutrapporten om det aktuella forskningsprojektet, som leddes av Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, konstateras det att politiska beslut har lett till att risker på arbetsmarknaden delvis har förflyttats från företag till individer. På bekostnad av löntagarnas ökade utkomstrisker har det således blivit förmånligare för företagen att anställa arbetskraft.

”Den här förändringen har ökat ojämlikheten på arbetsmarknaden och i samhället, eftersom nivån på den sociala tryggheten har försämrats och villkoren för att få sociala trygghetsförmåner har blivit strängare”, konstaterar docent i socialpolitik Johannes Kananen, som var ansvarig ledare för forskningsprojektet.

Den sektoriserade hanteringen av risker på arbetsmarknaden har dessutom påverkats av att staten har överskattat sin förmåga att påverka individers val och underskattat sin förmåga att påverka de olika sätten att organisera arbete. Detta har lett till att staten har minskat regleringen av vinstdrivande företag och ökat regleringen av individer.

”Vi kan frigöra oss från det här genom att ändra vår uppfattning om aktörskap, pengar och kapital och genom att omfördela riskerna på arbetsmarknaden”, föreslår Kananen.

Staten kan till exempel genom en idéfond kanalisera kapital till nya företag och samtidigt bära en större del av företagsrisken än för närvarande. Som ersättning för kapitallånet förbinder sig nya företag att inte betala ut vinst till sina ägare. Därtill fokuserar företagen på att utveckla sin organisation och förverkliga sin företagsidé. Dessa åtgärder i stället för kontroll och byråkrati skapar utrymme för initiativ och idéer, medan kapital i stället för egendomsföremål möjliggör framtidsinriktade idéer.

Den administrativa indelningen i löntagare och företagare kan i framtiden avvecklas antingen på lång eller på kort sikt. En möjlig åtgärd på kort sikt är att slopa orsaksbaseringen och straffsanktionerna inom ramen för grundskyddet. Basinkomst av detta slag tryggar såväl företagarnas som löntagarnas försörjning. Samtidigt kan företagarnas och löntagarnas inkomstrelaterade sociala trygghetsförmåner slås samman.

Om målet på kort sikt är att grundskyddet fortsättningsvis ska vara orsaksbaserat, kan rätten till inkomstrelaterade sociala trygghetsförmåner utvidgas så att självsysselsatta personer har samma rätt till förmånerna som löntagare. Huruvida en företagare är sysselsatt på heltid eller deltid ska inte längre fastställas på basis av arbetstid utan exempelvis på basis av inkomster. Självsysselsatta personers förhandlingsposition och den företagarservice som riktar sig till dem bör också förbättras.

Enligt forskningsprojektets ledare Johannes Kananen bör nivån på grundskyddet höjas avsevärt för att utkomstriskerna ska minska. Finansieringen av denna höjning förutsätter att alla människor på arbetsmarknaden utnyttjar och utvecklar sina resurser och idéer och sin kreativitet.

Enligt forskningsprojektets slutrapport förutsätter samordning av lönearbete, social trygghet och företagande ett sådant inkomstregister som visar alla företagarinkomster. Hittills har inkomstregistret planerats efter skattemyndighetens behov, och i registret syns till exempel inte en företagares kapitalinkomster.

Svenska social- och kommunalhögskolan, Institutet för hälsa och välfärd och Oxford Research har genomfört forskningsprojektet inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Ytterligare information: Johannes Kananen, politices doktor, docent, Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan, tfn 0294 128 457, [email protected]