Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Vattenskyddet bör säkerställas särskilt i skötseln av torvmarksskogar

Projektet MetsäVesi presenterade i november 2019 nya beräkningar av den belastning på vattendrag som härstammar från skogar och myrmarker. Beräkningarna har nu publicerats i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

Enligt de resultat som presenterades under projektets slutseminarium är skogsbrukets andel av den näringsbelastning som orsakas av mänsklig verksamhet större än vad man tidigare uppskattat. Den beräknade belastningen från skogsbruket – 7 300 ton kväve/år och 440 ton fosfor/år – är ungefär dubbelt större än de beräkningar som hittills använts inom förvaltningen och i rapporteringen (3 250 ton kväve och 230 ton fosfor).

Skogsbrukets andel av all kvävebelastning som orsakas av mänsklig verksamhet stiger från 6 procent till 12 procent och fosforbelastningen från 8 procent till 14 procent. Beräkningarna av den totala belastningen av näringsämnen från skogar och myrar, som utöver den belastning som skogsbruket orsakar också inbegriper naturligt läckage, är av samma storleksklass som tidigare beräkningar. Skogsbrukets andel är större och det naturliga läckagets andel mindre än vad man tidigare beräknat.

Näringsbelastningen från skogsdikning pågår länge

I de nya beräkningarna av kväve- och fosforbelastningen är skogsdikningens inverkan tydlig. Verkningarna håller också i sig längre än vad man tidigare beräknat. Den näringsbelastning som skogsbruket orsakar är störst i Österbotten och Kajanaland, där det finns många dikade myrar. Forskarna anser att dessa områden med stor belastning bör kartläggas närmare.  Planeringen av vattenskyddet i enskilda avrinningsområden bör effektiviseras i samband med att skogsbruksåtgärder genomförs.

Klimatförändringen kan vara orsaken till ökade halter av kväve och organiskt kol

Halterna och belastningen av kväve och organiskt kol i avrinningsvattnet ökade 1978–2018. Samtidigt har klimatet blivit varmare, hydrologin förändrats och det sura nedfallet minskat. Halterna har höjts mer påtagligt i områden där det finns många dikade myrar. Resultaten visar hur viktigt det är att belastningen följs upp på lång sikt.

Resultaten bör beaktas i planeringen av vattenskyddet, särskilt på torvmarker

Resultaten av projektet MetsäVesi kommer att tas in i det hydrologiska modellsystemet VEMALA och beaktas i planeringen av vattenvården.  Resultaten ger också anledning att på nytt granska belastningen från annan mänsklig verksamhet.

Forskarna framhåller att det bör tas fram nya metoder för att hantera belastningen av kväve och organiskt kol i synnerhet på torvmarker, och metoderna bör utöver skogsbruket också beakta annan markanvändning.

Projektet MetsäVesi genomfördes under 2019 i samarbete med forskare vid Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Tapio Ab och Uleåborgs universitet inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Mer information:

Leena Finér, forskningsprofessor, Naturresursinstitutet, tfn 050 391 3067, [email protected], Ahti Lepistö, specialforskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 367, [email protected] och Marja Hilska-Aaltonen, forstråd, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 447, [email protected]