Utredning: Coronakrisen synliggjorde långsiktiga jämställdhetsproblem i det finländska samhället och deras konsekvenser för samhällets funktion
Sysselsättningsgraden för kvinnor sjönk kraftigt till följd av coronakrisen, eftersom coronarestriktionerna i synnerhet riktade sig mot kvinnodominerade branscher. Detta visar en utredning som publicerades i dag den 31 maj. Coronakrisen var också särskilt belastande för dem som arbetar i kvinnodominerade branscher, till exempel för anställda inom social- och hälsovården och undervisningssektorn.
Restriktioner och karantäner i skolor och daghem belastade barnfamiljerna, men de drabbade mammorna mer än papporna. Jämställdhetsaspekter och jämställdhetsmål beaktades inte vid beslut om restriktioner och stödåtgärder.
I utredningen Coronakrisens inverkan på jämställdheten i Finland har man undersökt coronakrisens konsekvenser för olika delområden av jämställdhet, till exempel sysselsättning och försörjning, arbetsförhållanden, fördelning av omsorg, våld samt hälsa och välbefinnande. Dessutom har man ur ett jämställdhetsperspektiv analyserat det beslutsfattande och den ekonomiska politik som hänför sig till krisen. Projektet samordnades av Institutet för hälsa och välfärd och genomfördes i samarbete med Statistikcentralen, Tammerfors universitet och Folkpensionsanstalten.
Psykisk ohälsa och sysselsättning innebär fortsatta problem
I synnerhet i internationella sammanhang förutspådde man till en början att krisen kommer att innebära en tillbakagång i jämställdheten och stoppa den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden och i hemmen.
Många av coronakrisens negativa följder, till exempel den kraftigt sjunkande sysselsättningen bland kvinnor och problemen med föräldrarnas omsorgsbörda, blev inte så långvariga som väntat. Enligt utredningen bör man dock ta hänsyn till krisens långvariga konsekvenser för jämställdheten.
”Symtomen på ångest och depression hos ungdomar, i synnerhet flickor, har ökat under coronakrisen. De finns kvar även efter att pandemin lättat. På längre sikt har krisen också negativ inverkan på välbefinnandet hos anställda inom social- och hälsovården, som redan sedan tidigare är under hög belastning”, konstaterar Merita Mesiäislehto, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd.
Enligt utredningen har vissa branscher ännu inte återhämtat sig från krisen. Sysselsättningen har inte blivit sämre bara i den kvinnodominerade hotell- och restaurangbranschen, utan också i byggbranschen och transport- och lagerbranschen, som vanligtvis sysselsätter män. I internationell jämförelse ligger sysselsättningsgraden för män på medelnivå i Finland, medan sysselsättningsgraden för kvinnor är hög. Coronakrisen har eventuellt påskyndat strukturomvandlingen i det finländska arbetslivet och de förändringar i kompetensbehoven som hänför sig till den.
Jämställdhetsaspekter och jämställdhetsmål beaktades inte vid beslut om restriktioner och stödåtgärder
Enligt utredningen innehöll lagförslagen med anknytning till coronakrisen bristfälliga bedömningar av förslagens konsekvenser i ett jämställdhetsperspektiv, eller till och med saknade sådana helt och hållet. Jämställdhetsperspektivet hade heller ingen synlig roll i beredningen av regeringens övriga beslut eller i riksdagens beslutsfattande. Systemet för social trygghet och de smärre temporära ändringarna i systemet kompenserade inkomstförluster till följd av krisen på lika villkor för både män och kvinnor. Däremot riktades stöd till företag i huvudsak till mansdominerade branscher. Det vidtogs endast få åtgärder till låga kostnader för att främja jämställdhet och likabehandling.
”Åsidosättandet av jämställdhetsaspekter och jämställdhetsmål betyder att vår regering som förbundit sig att främja jämställdheten inte var så framgångsrik i hanteringen av krisen”, bedömer universitetsforskaren Anna Elomäki från Tammerfors universitet.
Jämställdhet är ingen självklarhet, och jämställdhetsperspektivet bör beaktas i åtgärder efter krisen
Enligt utredningen hade coronakrisen mindre inverkan på jämställdheten i Finland än i många andra länder. Detta beror bland annat på att principerna för jämställdhet – trots många missförhållanden – är djupt rotade i vårt samhälle och vår välfärdsstat. Graden av yrkesverksamhet bland kvinnor är hög i internationell jämförelse, det offentliga systemet för småbarnspedagogik är täckande och av hög kvalitet och omsorgsansvaret fördelas jämnare mellan föräldrarna än i många andra länder. Även om krisen satte jämställdheten på prov verkar det inte ha skett någon förändring varken till det bättre eller till det sämre i barnfamiljers liv.
”Förutom att ha synliggjort vissa missförhållanden har krisen också visat vad som är bra i vårt samhälle med tanke på jämställdheten. Förvärvade rättigheter är ingen självklarhet, det kan vi se många exempel på ute i världen. Det gäller att aktivt försvara och främja jämställdheten för att den ska förverkligas i Finland även i fortsättningen. Det här bör absolut beaktas också i åtgärderna efter krisen”, sammanfattar Merita Mesiäislehto.
Ytterligare information: Merita Mesiäislehto, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 247 170, [email protected], Anna Elomäki, Tammerfors universitet, tfn 050 437 7562, [email protected], och Riitta Martikainen, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 548, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
