Utredning: Det finns hinder på vägen mot minskade utsläpp från mobila arbetsmaskiner

Enligt en utredning som publicerades den 19 oktober är det inte en lätt uppgift att snabbt minska mobila arbetsmaskiners energiförbrukning och utsläppen från dem. Den effektivaste metoden på kort sikt är att höja distributionsskyldigheten för lätt brännolja. På längre sikt kommer alternativa drivkrafter att inta en central roll, och de anses vara ett bra alternativ för många ändamål. Bristfällig reglering, bristfälliga styrmedel och partnerskap och bristfällig datainsamling och forskning utgör dock ett hinder för ökad användning av alternativa drivkrafter.

De mobila arbetsmaskinerna är mer splittrade och varierande än tillämpningarna inom vägtrafiken. Den vanligaste drivkraften är fossilt bränsle. År 2020 uppgick CO2-utsläppen från arbetsmaskiner till cirka 2 miljoner ton. De utgjorde alltså cirka 16 procent av CO2-utsläppen från vägtrafiken i Finland samma år och cirka 4 procent av alla utsläpp i Finland. Distributionsskyldigheten för biodrivmedel är på kort sikt det enda sättet att minska CO2-utsläppen från arbetsmaskiner. I och med att distributionsskyldigheten stegvis höjs till 30 procent kan man till 2035 åstadkomma en utsläppsminskning på cirka 40 procent jämfört med 2005. Förädling av biogas till biometan och användning av biogas till att driva arbetsmaskiner är inte lika lockande som i den tunga vägtrafiken. Att inkludera biometan i distributionsskyldigheten för brännolja är inte till någon nytta.

I takt med att distributionsskyldigheten höjs ökar efterfrågan på biokomponenter i diesel och lätt brännolja betydligt under årtiondet, och behoven är som störst i slutet av 2020-talet. För användarna innebär detta dyrare priser på diesel och blandningsolja samt ovisshet om den framtida prisnivån i och med att världsmarknadspriset på fossila bränslen och hållbara råvaror för biokomponenter styr pumppriserna.

Användningen av alternativa drivkrafter i arbetsmaskiner måste göras lockande för företagare

I utredningen analyserades möjligheterna för elektrifiering och hybridisering att skapa mervärde för arbetsmaskinföretagare. Helt eldrivna arbetsmaskiner lämpar sig inte som sådana för arbetsplatser utan eltillförsel. Alternativen är hybridlösningar av olika slag och stöd till lokal elproduktion vid arbetsplatserna. Utöver elektrifiering av den huvudsakliga kraftkällan är det viktigt att utveckla hydrauliken och ställdonen. På detta sätt kan man förlänga den autonoma operativa driften.

Regleringen och styrmedlen inom arbetsmaskinsektorn med sikte på klimatmålen och energieffektivitet har blivit efter i utvecklingen. Ett betydande hinder på vägen är bristen på CO2-reglering, vilket minskar maskintillverkarnas satsningar på produktutveckling.

På grund av det nuvarande bristfälliga urvalet av styrmedel är utredningens effektivitetsgranskning begränsad och på en kvalitativ nivå. Huvudbudskapet i analysen är att det finns ett övergripande behov av alla tänkbara metoder med början från EU-nivå. Förebilder kan hittas utanför regleringen av vägtrafiken. Elektrifiering och seriehybridlösningar blir mer och mer konkurrenskraftiga under det kommande årtiondet tack vare bättre energieffektivitet, ökat utbud av elhybridmaskiner, sänkta priser och det relativt låga priset på el i jämförelse med priset på lätt brännolja. Tillväxten kan begränsas av möjligheterna och sätten att genomföra infrastrukturen.

Det upptäcktes brister i datainsamlingen och statistikföringen i fråga om arbetsmaskinsbeståndet. Genom en utvidgning av skyldigheten att registrera arbetsmaskiner och en precisering av de registeruppgifter som krävs kan man göra inventeringarna och projektionerna av utsläppen från arbetsmaskiner mer exakta. Den mest kostnadseffektiva metoden för tillsyn över arbetsmaskiners skick är skyldigheten att digitalt anmäla fel.

Utifrån projektets resultat rekommenderas följande åtgärder:

• Distributionsskyldigheten för lätt brännolja inom arbetsmaskinsektorn ska höjas från den nuvarande nivån.
• Finland ska genom forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt, försök och pilotprojekt främja arbetsmaskinsektorns förnyelse och skapa partnerskap både på nationell nivå och på EU-nivå som stöder detta.
• Finland ska på europeisk nivå främja utvecklingen och införandet av CO2-lagstiftning som är bindande för arbetsmaskinsektorn.
• Inom arbetsmaskinsektorn ska införas åtgärder som stöder alternativa drivkrafter och som påverkar både kapitalkostnaderna och driftskostnaderna. Sådana är stöd för anskaffning av utsläppssnåla arbetsmaskiner, infrastrukturstöd för alternativa drivkrafter och höjda priser på fossila drivkraftskomponenter i förhållande till alternativa drivkrafter.
• Utsläppen från maskiner som redan är i bruk ses över med hjälp av fältstudier och insamling av forskningsdata i syfte att precisera uppskattningarna av utsläppen inom arbetsmaskinsektorn.
• Datainsamlingen och grupperingen av databaser ska utvecklas i syfte att stödja och påskynda arbetsmaskinsektorns förnyelse.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Ytterligare information: Mikko Pihlatie, projektchef, ledande forskare, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 0400 430 395, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.