Utredning: Lagstiftningsåtgärder är nödvändiga för att förebygga skuldproblem i småföretag
Skuldproblem i småföretag kan förebyggas genom att säkerställa att företagen fattar beslut om kredittagning utifrån tillräcklig information och att kreditgivarna gör en noggrann bedömning av kreditvärdigheten. I en utredning som genomförts av Östra Finlands universitet föreslås nya bestämmelser om bland annat god kreditgivningssed och registrering av kreditgivare.
Enligt lag är kreditgivare som beviljar konsumentkrediter numera skyldiga att registrera sig hos Regionförvaltningsverket i Södra Finland (från ingången av juli hos Finansinspektionen). Enligt utredningen borde registreringsskyldigheten utvidgas så att den även omfattar kreditgivare som erbjuder krediter till små och medelstora företag.
Lagen bör enligt förslaget kompletteras med bestämmelser om bland annat god kreditgivningssed, bedömning av kreditvärdigheten och information om företagskrediter som ska ges före kreditgivningen.
”För att förebygga skuldproblem särskilt i småföretag är det ytterst viktigt att företagen fattar beslut om kredittagning utifrån öppen och tillräcklig information. Samhället måste också ha metoder för att vid behov ingripa i upptäckta missförhållanden på marknaden”, säger professor emeritus Erkki Kontkanen, ansvarig projektledare.
I ett projekt som genomförts av Östra Finlands universitet har utretts hur man genom reglering skulle kunna förebygga skuldproblem i småföretag.
Skuldproblemen ökade inte i någon större utsträckning
Som grund för utredningen genomfördes en enkätundersökning om marknaden för kreditgivning till småföretag och en statistisk utredning av skuldproblemen. Enligt enkätundersökningen handlar småföretagens finansieringsbehov främst om att utöka affärsverksamheten och inte så mycket om att ta itu med akuta ekonomiska problem. Företagens skuldproblem hade inte ökat avsevärt under granskningsperioden som sträckte sig till slutet av 2022.
Småföretag spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i samhället. När det gäller behovet av skydd och förhandlingsstyrkan kan särskilt mikroföretag vanligen likställas med konsumenternas ställning, även om de inte omfattas av konsumentskyddslagstiftningen. En proportionell reglering och tillsyn skulle kunna bidra positivt till kreditmarknadens funktion ur både kreditgivarnas och kredittagarnas synvinkel. Dessa talar för regleringsåtgärder på ett sätt som förebygger skuldproblem.
Reglering finns redan i flera länder i Europa – lösningarna varierar
I utredningen jämfördes också lagstiftningen i nio länder i Europa. I jämförelsen granskades regleringen av småföretagskrediter i fråga om dels kreditavtal, dels näringsrätt och tillsyn.
Jämförelsen visade att det finns bestämmelser om företags- eller småföretagskrediter i flera länder i Europa. Det finns dock avsevärda skillnader i lagstiftningslösningarna, och en enhetlig regleringslösning kunde inte hittas.
Inte ändamålsenligt att införa räntetak i fråga om småföretagskrediter
Konsumentskyddslagen innehåller ett räntetak som begränsar maximibeloppet för ränta på konsumentkrediter. Enligt utredningen är det inte ändamålsenligt att utvidga räntetaket så att det även gäller småföretagskrediter. En begränsning av maximiräntan skulle bland annat kunna göra det svårare för företagen att få riskfinansiering.
Missförhållanden som upptäcks bör därför i första hand förebyggas genom att man utvecklar lagstiftningen om god kreditgivningssed, marknadsföring och redovisning av kreditkostnader.
Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022.
Ytterligare information: Erkki Kontkanen, professor emeritus, projektledare, Östra Finlands universitet, tfn 040 588 9241, [email protected] samt Antti Makkonen, lagstiftningsråd, ordförande för projektets styrgrupp, finansministeriet, tfn 02955 30013, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
