Utredning: Statsunderstödsinstrumentet för kontinuerligt lärande stödjer de utbildningspolitiska linjerna – bedömning av effektfullheten förutsätter mer heltäckande uppföljningsdata
Enligt en utredning som publicerats den 14 mars stödjer undervisnings- och kulturministeriets mål för statsunderstödsinstrumentet för kontinuerligt lärande samt målen för de finansierade projekten på ett bra sätt regeringsprogrammets sysselsättningsmål samt utbildningspolitiska linjer.
Projekten, som eftersträvade snabba effekter, startade 2020 och 2021 för att svara på arbetslivets kompetensbrist, stödja målen för kommunförsöket med sysselsättning samt utveckla regionala verksamhetsmodeller. Enligt utredningen gör riktad finansiering det möjligt att utveckla nya slags verksamhetsmodeller, men snabba reaktionsåtgärder är utmanande med tanke på projekthanteringen samt samordningen av projektverksamheten med den övriga verksamhetsmiljön.
Regeringsprogrammets mål att höja sysselsättningsgraden förutsatte genast i början av regeringsperioden snabba åtgärder. I enlighet med vad som överenskoms i regeringens budget- och ramförhandlingar 2019 beredde undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet enligt en snabb tidtabell förslag för att möjliggöra kortare utbildningshelheter som stödjer sysselsatta och personer som hotas av arbetslöshet. I budgeten för 2020 skapades ett instrument för att stödja kontinuerligt lärande och högre sysselsättningsgrad, som möjliggör smidigt utnyttjande av utbildningsutbudet på alla utbildningsstadier.
Syftet med studieprojektet Jouste, som utrett finansieringsinstrumentets funktionsduglighet, har varit att producera information om de finansierade projektens effekter på de utbildningsorganisationer som deltagit i projekten och, mer allmänt, på tillgången på arbetskraft. Strävan med arbetet har också varit att stödja ett så resultatrikt och effektivt genomförande av åtgärderna som möjligt. Inom ramen för studien har man dessutom utvecklat ett utvärderingssystem, med vars hjälp verksamheten och dess effekter kan följas kvantitativt och kvalitativt. Inom projektet Jouste utarbetades också förslag till att utveckla verksamhetsmodellernas funktionalitet och effektivitet.
Riktat understöd stödde utvecklingen av verksamhetsmodeller och studerandes kompetens
Inom projektverksamheten har man generellt använt och utvecklat utbildningar, styrmodeller och inlärningsmiljöer på ett mångsidigt sätt. Genom att samarbeta samt dela god praxis har överlappande verksamhet undvikits. Ett nytt element som tagits i bruk är nätverks- och hybridundervisning.
I flera projekt har verksamheten ändrats och anpassat för att passa situationen bättre, när man har sett att det funnits behov av förändring. Sådana ändringsbehov har framkommit i till exempel respons från studerande eller diskussioner i läroanstaltssamarbete samt genom förändringar i de allmänna omständigheterna. Coronapandemin påverkade naturligtvis utvecklingen av verksamhetsmodeller.
De studerande upplevde att deras inlärningsberedskap eller yrkeskompetens utvecklats och att deras sysselsättningsmöjligheter förbättrats. Kombinerandet av studier och arbetsliv upplevdes delvis som besvärligt och studierna som omfattande. Ökad kompetens ansågs dock viktig med tanke på framtiden.
En stor utmaning när det gäller många åtgärder är den stora andelen studieavbrott. Andelen studieavbrott varierar mycket enligt aktör och åtgärdstyp. Enligt materialet utgör avbrott störst problem i åtgärder som är riktade till dem som befinner sig i arbetslivet samt i åtgärder som förbereder för utbildning. Orsakerna till avbrott är olika, och en del är också positiva; personen har kunnat sysselsättas under utbildningen, eller byta till ett utbildningsområde som passar hen bättre.
För effektivitetsbedömningen behövs mer systematisk insamling av uppföljningsdata
Verksamhetsmodellen för snabbverkande åtgärder inom kontinuerligt lärande har visat att den behövs för att svara smidigt och snabbt på en förbättring av sysselsättningen och arbetslivets kompetensbrist. Finansieringskonceptet har också varit smidigt och reaktivt i förhållande till arbetslivet och förändringarna på arbetsmarknaden. Snabbverkande åtgärder inom kontinuerligt lärande behövs också i fortsättningen, men när de genomförs bör man fästa uppmärksamhet på särskilt utbildningsinnehållet, projektstyrningen samt kunskapsunderlaget för verkställandet samt konsekvensbedömningen.
I undersökningen visade det sig vara utmanande att bedöma åtgärdernas sysselsättnings- och andra effekter. Det gick att göra den planerade effektivitetsanalysen utifrån registermaterial och en jämförelsekonstellation.
Studiens utvecklingsrekommendationer för utvärdering av effektiviteten som lyfts fram är bland annat en mera systematisk och organiserad insamling av bland annat projekt- och deltagardata. Deltagarrespons och insamling av sådan är en viktig del av uppföljningen av projektverksamhetens träffsäkerhet och effekter. I utredningen rekommenderas att uppföljningen av hur finansieringen genomförts borde bygga på deltagardata.
Publikationen är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.
Ytterligare information: Ledande expert Mikko Valtakari, MDI, tfn 040 569 1568, förnamn.efternamn(at)mdi.fi
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
