Utredning: Upplevt välbefinnande i centrum för utvärderingen av kulturellt välbefinnande

Sett ur både en nationell och internationell synvinkel är den ekonomiska utvärderingsundersökningen om verksamhet för att främja kulturellt välbefinnande fortfarande småskalig och sporadisk. Detta framgår av en utredning som publicerades den 18 april och som granskade situationen om undersökningen om effekterna av verksamheten för att främja kulturellt välbefinnande samt dess ekonomiska utvärdering i både Finland och andra länder. Utredningen visade att det behövs flera konkreta åtgärder för att stärka den ekonomiska utvärderingsverksamheten. I detta avseende kunde Finland om landet så önskar vara en föregångare även internationellt.

Med verksamhet för att främja kulturellt välbefinnande avses konst- och kulturrelaterad verksamhet eller service som syftar till att främja välbefinnandet hos individen eller i sammanslutningen. I utredningsprojektet identifierades med hjälp av intervjuer med intressentgrupper möjligheter och utmaningar för den ekonomiska utvärderingen av verksamheten för att främja kulturellt välbefinnande i Finland. Dessutom kartlades genom en litteraturöversikt det internationella nuläget beträffande undersökningen om effekterna av verksamheten för att främja kulturellt välbefinnande.

"Upplevt välbefinnande och mätning av det framhävdes i den tidigare forskningslitteraturen, så vi genomförde en pilotundersökning med mätare för upplevt välbefinnande när vi under projektet gjorde en bedömning av både hur effektiv och kostnadseffektiv verksamheten för att främja kulturellt välbefinnande är. Resultaten är lovande ur ett perspektiv för en fortsatt utveckling av konkreta utvärderingsmetoder", konstaterar professor Janne Martikainen vid Östra Finlands universitet.  

Genom den ekonomiska utvärderingen och dess utveckling kan verksamheten för att främja kulturellt välbefinnande bli en allt mer integrerad del av de offentliga tjänsterna. Stöd för ett personligt konstförhållande och möjligheten att regelbundet delta i konst- och kulturverksamhet är viktiga faktorer med tanke på effekten av verksamheten för att främja kulturellt välbefinnande. Med en omfattande konsekvensbedömning kan betydelsen av det kulturella välbefinnandet stärkas i samhälleliga diskussioner och inom främjandet av välbefinnandet.

"Det är viktigt att de kulturella rättigheterna respekteras under hela människans livscykel, varför utvärderingskriterierna beträffande effekt och ekonomi inte bör användas för att utvärdera all kultur- och konstverksamhet, utan endast verksamheten med fastställda mål för välbefinnande som är mätbara", påminner universitetsforskare Kai Lehikoinen vid Konstuniversitetets forskningscentrum CERADA. 

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2022. Utredningsprojektet genomfördes av nätverket Vaikuttavuuden talo vid Östra Finlands universitet, forskningscentret CERADA vid Konstuniversitetet och Kultur- och välfärdspoolen.

Mer information: Projektledare, professor Janne Martikainen, Östra Finlands universitet, nätverket Vaikuttavuuden talo, tfn 040 355 2600, [email protected]; universitetsforskare Kai Lehikoinen, Konstuniversitetet, forskningscentret CERADA, tfn 050 439 0517, [email protected]; verksamhetsledare Eveliina Lafghani, Taiteen Sulattamo ry, tfn 050 522 7632, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.