Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Lönesubvention till företag förbättrar arbetsmarknadsställningen för dem som anställts med subventionen
Lönesubvention till företag ökar i någon mån förvärvsinkomsterna och antalet arbetsmånader för dem som anställts med subventionen och minskar deras arbetslöshetsrisk efter subventionsperioden, framgår det av en omfattande konsekvensbedömning. I den aktuella undersökningen har man utrett lönesubventionens genomslagskraft under olika tider och olika bakgrundsfaktorers inverkan på skillnaderna i genomslagskraften.
Undersökningen bygger på en konsekvensbedömning på bred bas i fråga om lönesubventionens inverkan på sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande och på utvecklingen i deras inkomstnivå efter lönesubventionsperioden. Föremål för granskning är lönesubventionssystemet som tillämpades i början av 2010-talet och de betydande ändringar som gjordes i systemet i början av 2015 och 2017. Resultaten av undersökningen, som Näringslivets forskningsinstitut har gjort inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, offentliggjordes i dag. I rapporten ingår också en omfattande litteraturöversikt.
Sammanfattningsvis kan det i fråga om genomslagskraften hos lönesubvention till företag konstateras att effekterna är positiva men inte särskilt stora. Till exempel effekten på de senare årliga inkomsterna för dem som anställts med subventionen är i genomsnitt cirka 4 000 euro. Antalet arbetsmånader ökar i genomsnitt med cirka två månader, samtidigt som antalet månader av arbetslöshet minskar med under en månad.
Lönesubvention till den tredje sektorn har i genomsnitt mycket liten inverkan på förvärvsinkomsterna och sysselsättningen efter subventionsperioden. När det gäller lönesubvention till kommunsektorn konstaterar forskarna att subventionen inte bidrar till att arbetslösa blir sysselsatta eller till att deras arbetsinkomster ökar. I stället tycks lönesubventionen öka antalet månader av arbetslöshet efter subventionsperioden.
Resultaten visar att lönesubvention till kommunsektorn och andra privata aktörer inte är ett fungerande verktyg då målet är att förbättra sysselsättningen på den öppna arbetsmarknaden för dem som anställts med subventionen. Därför funderar forskarna också över eventuella effektivare lösningar, till exempel ett lönesubventionssystem som planeras och verkställs på ett annat sätt.
Undersökningen bekräftar tidigare bedömningar och breddar kunskapsbasen
Resultaten av undersökningen ligger i linje med internationell och inhemsk forskningslitteratur inom området.
Det har inte tidigare utretts vilken inverkan lönesubventionens varaktighet har på den senare arbetsmarknadsställningen för dem som anställts med subventionen. Den aktuella undersökningen visar att en längre subventionsperiod ökar genomslagskraften i någon mån. Å andra sidan är kostnaderna för lönesubvention då större, varför det är svårt att bedöma om längre lönesubventionsperioder är kostnadseffektiva.
Rita Asplund, Antti Kauhanen, Miika Päällysaho och Pekka Vanhala vid Näringslivets forskningsinstitut har gjort undersökningen inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.
Ytterligare information: Rita Asplund, forskningsdirektör, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 594 2311, rita.asplund(a)etla.fi, Antti Kauhanen, forskningschef, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 569 7627, antti.kauhanen(a)etla.fi, och Ville Heinonen, specialsakkunnig, ordförande för styrgruppen, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 047, ville.heinonen(a)tem.fi
