Studie: Det finns skäl att satsa på författningsspråkets begriplighet

Som ett led i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet genomfördes ett projekt som utredde hur olika läsargrupper förstår författningstexter på finska och svenska och vilka av författningsspråkets egenskaper som gör det svårare och lättare att förstå författningar. De grupper som undersöktes var bland annat jurister, övriga sakkunniga och lekmän.

Precis som förväntades är det juristerna som förstår författningsspråket bäst, men också juristerna anser att författningarna är svåra och tunglästa. Om läsaren inte har juridisk utbildning är texterna ännu svårare att förstå. Det som gjorde läsandet svårare var framförallt de långa och komplicerade meningarna, hänvisningarna och termerna. Korta meningar, bekanta ord och förteckningar ansågs göra texterna lättare att läsa. Svenskspråkiga ansåg klart oftare än finskspråkiga att det är termerna som gör texten svårläst.

Begripligheten bör bedömas i konsekvensbedömningen av författningar och fyra andra rekommendationer

Utifrån en enkät- och användbarhetsundersökning gav forskarna fem rekommendationer för att förbättra författningsspråket och göra det begripligare:

1. En bedömning av begripligheten fogas till konsekvensbedömningen av författningarna.
2. Författningarnas begriplighet bedöms i lagberedningen genom en användbarhetsundersökning.
3. Författningsspråket bör fortsätta närma sig det allmänna språket.
4. Information ges om hur man läser författningstexter och om de hjälpmedel som används vid läsningen.
5. Den svenskspråkiga versionen av författningen beaktas ända från början av lagberedningsprocessen.

I enkäten på finska deltog 579 personer och i enkäten på svenska deltog 87 personer. När användbarheten testades berättade testpersonerna om hur de upplevde läsningen medan de läste författningen.

Juristerna har nyckeln till läsningen, lekmännen anser också att det beror på dem själva

Juristutbildningen ger en sorts ”nyckel” till att läsa författningstexter. En sådan nyckel kan till exempel utgöras av att en jurist tack vare sin utbildning på förhand har fått en uppfattning om en frågas juridiska art och hur den avgörs och erfarenhet av att läsa författningar. Det är svårare för en obekant läsare att se vad som är viktigt och var som är irrelevant. Lekmännen ansåg dessutom att det utöver texten berodde på dem själva att de hade svårigheter att förstå texten.

Forskningsprojektet genomfördes av Institutet för de inhemska språken, Helsingfors universitet och universitetet i Warszawa.

Mer information: Salli Kankaanpää, avdelningschef, Institutet för de inhemska språken, tfn 0295 333 240, [email protected], och  Susanna Siitonen, lagstiftningsdirektör och ordförande för projektets styrgrupp, justitieministeriet, tfn 0295 150 083, e-post [email protected].

• Enkäten på finska: Joanna Rydzewska-Siemiątkowska, [email protected], tfn +48 605 030 612
• Enkäten på svenska: Maria Fremer, [email protected], tfn 040 700 9062
• Användbarhetsundersökningen på finska: Riitta Suominen [email protected] tfn 040 570 2901
• Användbarhetsundersökningen på svenska: Lieselott Nordman, [email protected], tfn 040 573 4704

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.