Sök

17.12.2018 | Bilbeståndet i Finland är betydligt mindre värdefullt än bilbeståndet i jämförelseländerna Sverige och Norge, framgår det av en färsk undersökning. Bilbeskattningen i Finland har ändrats 2003, 2008 och 2012, men ändringarna tycks inte ha haft en betydande inverkan på hur många nya bilar som registreras eller hur många gamla bilar som tas ur bruk.

8.5.2024 | Undersökningen visar att utvecklingen av en laddningsinfrastruktur med hög effekt längs huvudlederna är kopplad till efterfrågan på elbilar. Offentliga investeringar kommer även i fortsättningen att behövas längs rutter som fortfarande har en svag täckning vad gäller laddningsinfrastruktur.

15.5.2023 | Målet för miljöpolitiken inom trafiken är att planera och välja åtgärder som minskar utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt. Det har emellertid inte funnits några etablerade principer och verktyg för att undersöka åtgärdernas kostnadseffekter. Projektet för en totalekonomisk bedömning av åtgärder för att minska trafikutsläpp resulterade i beräkningsmodeller och granskningsprinciper för person- och godstra...

22.8.2023 | Finlands miljöcentral undersökte tillsammans med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet vilka styrmedel eller kombinationer av dem som skulle kunna användas för att halvera koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion fram till år 2035.

6.9.2022 | I Finland fortsätter urbaniseringen under de kommande årtiondena, vilket betyder att det byggs mycket nytt i synnerhet i de största stadsregionerna. Detta ger en möjlighet att utveckla städernas samhällsstruktur i en hållbarare riktning, men samtidigt innebär hanteringen av tillväxten en utmaning med tanke på hållbarhetsmålen. Detta konstateras i en utredning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 6 september.

11.2.2019 | De höga anskaffningspriserna för elbilar och utmaningarna med laddning av elbilar i husbolag bromsar för närvarande upp såväl utvecklingen av elbilsmarknaden och laddningsinfrastrukturen som den naturliga utökningen av elbilsbeståndet. Att införa fler elbilar i bilbeståndet är ett kostnadseffektivt sätt att trappa upp marknaden, men det förutsätter effektiva främjande åtgärder under de närmaste åren.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

15.1.2019 | En utredning som statsrådet låtit göra visar att AI-kompetensen inom finländsk forskning och utbildning och hos finländska företag ligger på god europeisk nivå. Enligt utredningen är Finland i förhållande till andra länder i samma storleksklass en stark aktör när det gäller AI-kompetens. Utredningen har gjorts av sakkunniga vid Teknologiska forskningscentralen VTT, Aalto-universitetet, Näringslivets forskningsinstitut och bolaget Silo.AI.

11.2.2020 | Slopandet av skattestödet för dieselbränsle skulle vara ett effektivt ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen, visar en undersökning av Pellervon taloustutkimus PTT. Slopandet skulle försvaga exportindustrins kostnadskonkurrenskraft, men relativt lite. För hushållen skulle slopandet av skattestödet kunna kompenseras exempelvis i form av inkomstöverföringar eller sänkta skatter på förvärvsinkomster.

26.4.2019 | En harmoniserad skattenivå för alla växthusgasutsläpp uppmuntrar att minska utsläppen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, bedöms det i en utredning av Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral. Ändringsbehoven i fråga om beskattningen är inte enbart en följd av klimatpolitiken. Också globaliseringen, den åldrande befolkningen, den snabba tekniska utvecklin...

15.5.2019 | Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

12.12.2018 | En bra kost och god nutrition stöder äldres funktionsförmåga och boende hemma. Det är alltså möjligt att förebygga funktionsnedsättning hos äldre genom att upprätthålla ett gott näringstillstånd. Säkerställandet av ett gott näringstillstånd är ett billigare alternativ än rehabiliterande vård, vilket innebär att också ökningen av social- och hälsovårdskostnaderna kan dämpas. Detta konstateras i en rapp...

8.3.2018 | Tuomas Raivio, Venla Kontiokari, Elina Heikinheimo, Jatta Aho Javad Taghinia, Bingzhi Li, Juha Tanttari Selvitys metaanilla toimivien kaasuajoneuvo- jen käyttörajoituksista maanalaisissa tiloissa Tammikuu 2018 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimus...