Hoppa till innehåll

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
En ny undersökning ger ny kunskap om arbetssökandes deltidsarbete, tillfälliga arbete samt övergång till heltidsarbete

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetarbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 18.3.2022 8.59
Pressmeddelande 185/2022

Enligt en undersökning som publicerades den 18 mars har deltidsarbete där jämkad arbetslöshetsförmån kompletterar inkomsterna ökat. Dröjsmålen i utbetalningen av förmånen har förkortats, men alla byråkrati- och informationsfällor har inte kunnat åtgärdas. Servicesystemet kan vara ett bättre stöd vid övergången till heltidsarbete än i nuläget.

I en undersökning som gjorts av Labore, Tammerfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral utreddes bland annat hur vanligt det är med arbetslöshet på deltid samt vilka arbetskarriärer de som rör sig på gränssnittet mellan sysselsättning och arbetslöshet har samt hur väl servicesystemet fungerar. Av undersökningen framgick att delvis arbetslösa får sämre arbets- och näringsservice än arbetslösa arbetssökande. I lagstiftningen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda mer arbete upptäcktes även nu samma problem som framkommit i tidigare undersökningar.

I undersökningen utnyttjades både mångsidigt registermaterial och eget enkätmaterial som riktats till arbetslösa, arbets- och näringsexperter och arbetsgivare.

Perioderna med jämkad förmån slutar ofta med heltidssysselsättning, byråkratifällorna har delvis åtgärdats

Utifrån en analys av registermaterialet har användningen av jämkade förmåner ökat i alla arbetstagargrupper. De förmånsperioder som börjar med både jämkad förmån och full dagpenning, och under vilka man övergår till jämkad förmån, slutar ofta med heltidssysselsättning. Övergången från perioder med jämkad förmån till heltidssysselsättning är emellertid kortvarig.

Man har delvis lyckats undanröja byråkratifällorna, eftersom dröjsmålen i utbetalningen av de jämkade arbetslöshetsförmånerna har förkortats efter reformerna baserat på registeruppgifterna. Utifrån enkätmaterialet anses det fortfarande att det finns byråkrati- och informationsfällor i systemet med utkomstskydd för arbetslösa och att de minskar viljan att ta emot deltidsarbete eller tillfälligt arbete under tiden för jobbsökningen. Dessutom blir arbets- och näringsbyrån tvungen att ha en roll i informationsförmedlingen som är större än arbets- och näringsbyråns uppgiftsfält i fråga om att erbjuda deltidsarbete.

Delvis arbetslösa får mindre service än helt arbetslösa

Enligt en enkät bland sakkunniga inom arbets- och näringsservice har delvis arbetslösa arbetssökande fått mindre arbets- och näringsservice än helt arbetslösa. Utnyttjandet av arbets- och näringsservicen har begränsats av brist på resurser, av att de riktas helt till arbetslösa samt av tolkningspraxis för tillgången till tjänster. En delfaktor i hur bra servicesystemet fungerar är också hur bra arbetserbjudandena fungerar och hur effektiva de är. Vid bedömningen av hur vanligt det är att arbetserbjudanden används på olika typer av arbetsplatser framgick det att det fanns relativt sett fler arbetserbjudanden om deltidsjobb och om jobb med en längd som understiger ett år.

Enligt arbetsgivarenkäten känner en del arbetsgivare inte alls till lagstiftningen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda mer arbete. Dessutom har en del arbetsgivare svårt att tolka lagstiftningen till exempel i situationer som gäller fördelningen av mertidsarbete. Samma problem har identifierats också i tidigare bedömningar.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Mer information: Merja Kauhanen, ledande forskare, LABORE, tfn 040 940 1946, [email protected] och Päivi Haavisto-Vuori, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 056, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.