Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
En forskningsrapport om totalreformen av rehabiliteringssystemet har färdigställts

Ett målinriktat rehabiliteringssystem kan uppnås genom att förbättra kunskapsbasen, utveckla incitament och centralisera ansvaret. Detta konstateras i utredningen ”Kuntoutusjärjestelmän kokonaisuudistus: tieto muutostyön perustana” som behandlar totalreformen av rehabiliteringssystemet och som publicerades i dag den 16 februari.

Rehabiliteringen i Finland utgör inte ett enhetligt system, utan rehabiliteringshelheten består av flera delsystem. Det splittrade rehabiliteringssystemet beror delvis på att det föreskrivs om rehabilitering i ett flertal olika lagar. Det finns således också många olika aktörer som ordnar, genomför och finansierar rehabiliteringen. Syftet med forskningsprojektet har varit att producera mångsidig information om nuläget för och utvecklingspotentialen i rehabiliteringssystemet. Denna information avses stödja de aktörer som planerar och fattar beslut om reformen av systemet.

Centrala medel för att nå goda resultat i rehabiliteringen är tidig identifiering av rehabiliteringsbehoven, tillgång till tjänster vid rätt tidpunkt, integrering av rehabiliteringsplaner och servicehelheter, övergripande ansvar för klienten, målinriktad verksamhet och tillräckliga resurser. Rehabiliteringsklientens individuella behov och mål, resurser och stödnätverk har en central roll i rehabiliteringsprocessen.

För att goda metoder ska kunna omsättas i praktiken behövs ett system som stöder införandet av metoderna. Det nuvarande rehabiliteringssystemet kan utvecklas genom att centralisera ansvaret för att ordna rehabilitering, bättre identifiera de klienter som är i behov av rehabilitering, utnyttja prediktiv analys, stärka kundhandledningen och skapa incitament som leder i rätt riktning.

Informationsledningen bör utvecklas i syfte att stödja utvecklingen av rehabiliteringssystemet. Det behövs också bättre information om de utbetalningar och kostnader som hänför sig till rehabiliteringen. Dessutom behövs information om klientens funktionsförmåga och om vardagseffekterna. Vad anser rehabiliteringsklienterna själva om sin funktionsförmåga? Kan barn gå i skola, kan personer i yrkesverksam ålder arbeta och klarar äldre personer sig hemma? Genom att utnyttja den insamlade informationen i ledningen och beslutsfattandet på klientnivå och genom att integrera incitamenten med rehabiliteringens effekter är det möjligt att utveckla ett allt mer kundorienterat och målinriktat rehabiliteringssystem.

Utredningen om totalreformen av rehabiliteringssystemet består av fyra delar:

1. verkställandet av medicinsk och social rehabilitering i kommuner och sjukvårdsdistrikt,
2. utvecklingen av den regel med 30, 60, 90 och 150 dagar som hänför sig till systemet med sjukdagpenning,
3. utvecklingen av rehabilitering av marginaliserade unga och unga som löper risk att marginaliseras samt
4. utvecklingen av psykisk rehabilitering och missbrukarrehabilitering.

Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017. Undersökningen har gjorts i samarbete mellan Nordic Healthcare Group Oy och specialistläkare Timo Salmisaari.

Utredningen Kuntoutusjärjestelmän kokonaisuudistus: tieto muutostyön perustana (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.

Ytterligare information: Tomi Malmström, affärsverksamhetsdirektör, Nordic Healthcare Group Oy, tfn 050 323 4775, tomi.malmstrom(at)nhg.fi; Riikka-Leena Leskelä, forskningsdirektör, Nordic Healthcare Group Oy, tfn 050 410 0737, riikka-leena.leskela(at)nhg.fi; Hanna Nyfors, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 399, hanna.nyfors(at)stm.fi