Översikt: Ekosystemen utmanar utvärderingen av innovationspolitikens effekter
Ekosystemen har en allt viktigare roll när det gäller att driva innovations- och näringspolitik på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Utvärderingen och mätningen av olika ekosystems betydelse och effekter håller ännu på att utvecklas både på nationell och internationell nivå, och det är komplicerat att bedöma ekosystemens effekter. De nuvarande mätmetoderna och datainsamlingen bidrar inte i tillräcklig grad till möjligheterna att verifiera ekosystemens mer omfattande samhälleliga effekter.
Innovationsekosystem i fokus för den föränderliga innovationspolitiken i Finland och jämförelseländerna
Innovationspolitiken syftar traditionellt till att påverka utvecklandet och införandet av innovationer. Innovation har ansetts vara ett viktigt sätt att höja produktiviteten, stödja en hållbar tillväxt i ekonomi och sysselsättning samt öka medborgarnas välbefinnande. Särskilt under det senaste årtiondet har innovationspolitiken samtidigt både utvidgats och fördjupats.
En betydande förändring i innovationspolitiken jämfört med tidigare är att politikåtgärderna och politikinstrumenten mer direkt gäller något identifierbart ekosystem, och att åtgärderna i större utsträckning inriktas på att stärka hela ekosystemets effekter och förutsättningarna för innovationsverksamhet. Till exempel inom klusterpolitiken ligger fokus i huvudsak på företag i samma bransch, medan den motiverande faktorn och utgångspunkten för innovationsekosystemens utveckling ofta är någon samhällelig utmaning eller en förändringstrend på fenomennivå, där lösningen kan medföra betydande affärsmöjligheter. Utvecklingen kräver ett mer omfattande sektorsövergripande samarbete mellan FoUI-aktörer och sammanföring av olika aktörers resurser och kunnande.
MDI Public Oy och Näringslivets forskningsinstitut har gjort en utredning där de utifrån dokumentmaterial och kompletterande intervjuer granskat nuläget för innovationspolitiken i fyra europeiska jämförelseländer (Storbritannien, Belgien, Sverige och Danmark) när det gäller innovationsekosystem och deras roll med tanke på innovationspolitiken och dess instrument.
Begreppet ekosystem syns inte lika mycket i jämförelseländernas innovationspolitik som i Finlands, men ett mer traditionellt klusterperspektiv framhävs. Det bör dock noteras att detta innebär att de politiska målsättningarna till stor del representerar mer traditionella former av innovationspolitik och effektanalys (t.ex. FoUI-satsningar, samarbete mellan små och medelstora företag och forskning inom det geografiska området, patent). Målet för mätarna och analysramarna är då exempelvis inte förståelse av den gröna eller digitala omställningen eller systematisk modellering och uppföljning som anknyter till detta. I Sverige lyfte utvärderingen av innovationsprogrammen också fram programmens mer omfattande samhälleliga effekter och övergångseffekter, bland annat effekterna på den gröna och digitala omställningen.
Analysen av innovationsekosystemens effekter kräver förståelse av logiken bakom effekternas uppkomst och mer omfattande analys
Med innovationsekosystem avses den helhet av aktörer som bildas kring skapande och nyttjande av ny kunskap. Vid analys av innovationsekosystem granskas det ömsesidiga beroendet, relationerna och växelverkan mellan olika aktörer samt den evolutiva utvecklingen. Begreppet innovationsekosystem är relativt nytt, och inom forskning har man inte förrän nyligen börjat göra målmedvetna insatser för att konceptualisera det.
Nyttjandet av innovationsekosystem i innovationspolitiken förutsätter en mer omfattande analys av effekterna. Det väsentliga är att fästa uppmärksamhet vid i vilken omfattning och på vilka sätt aktörer inom innovation satsar på forskning, utveckling och innovation, vilka resultat detta ger och hur olika aktörers resurser och kunnande kan kombineras. Det intressanta med tanke på samhälleliga förändringar är effekterna på den innehållsmässiga inriktningen och organiseringen av samt strategierna och processerna för innovationsverksamhet. Dessa bidrar till möjligheterna att snabbare ta fram, införa och sprida innovationer.
Begreppet innovationsekosystem innebär många utmaningar med tanke på analysen och den kvantitativa mätningen av effekter. FoUI-politikens nuvarande indikatorer och datainsamlingen bidrar inte i tillräcklig grad till en effektiv politik som stöder ekosystemens utveckling eller till ekosystemens betydelse. Olika kedjeeffekter och en bredare förståelse av de effekter som eftersträvas med innovationsekosystem är ett sätt att bidra till effekter och till mätningen av dem.
En slutrapport om MDI Public Oy:s och Näringslivets forskningsinstituts projekt publiceras i statsrådets publikationsserie våren 2022.
Ytterligare information:
Valtteri Laasonen, ledande sakkunnig, MDI Public Oy, tfn 050 5330604, [email protected] och ordförande för projektets styrgrupp: Pirjo Kutinlahti, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.
