Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Utredning om transportsystemets arbetsmarknadskonsekvenser och metoderna för konsekvensundersökning

Växelverkan mellan transportsystemet och arbetsmarknaden är en del av bedömningen av transporternas ekonomiska konsekvenser. I den rapport som publicerades den 13 december reder man ut hur förändringarna i tillgängligheten till transporter påverkar arbetsmarknaden, hur man kan undersöka konsekvenserna och hur de hanteras vid bedömningar av transporter. Man framför ett förslag om hur arbetsmarknadskonsekvenser skulle kunna hanteras vid bedömningar av transportsystemets konsekvenser och identifierar de frågor som behöver undersökas ytterligare.

Till transportsystemets konsekvenser för arbetsmarknaden räknas i regel alla sådana konsekvenser som rör efterfrågan, tillgången eller matchningen av arbete. Utöver förändringarna i tillgängligheten till transporter, påverkas arbetsmarknaden också till exempel av trafikledsinvesteringarna och av produktionen av tjänster för trafikledshållning och trafik. Den aktuella rapporten fokuserar särskilt på hur förändringar i tillgängligheten till transporter påverkar arbetsmarknaden.

Enligt teorin i rapporten kan förändringar i tillgängligheten till transportsystemet få konsekvenser för tillgången och efterfrågan på arbete samt på matchningen av dessa. I undersökningen konstateras det att den teoretiska referensramen alltid ska tillämpas från fall till fall, och att en kvantitativ bedömning av arbetsmarknadskonsekvenser i sista hand är beroende av empirisk forskning.

När transportsystemets arbetsmarknadskonsekvenser har undersökts empiriskt genom avancerade metoder har konsekvenserna nämligen konstaterats vara ringa och svåra att påvisa, särskilt om de befintliga trafikförbindelserna redan fungerar relativt bra.

Arbetsmarknadskonsekvenserna är en del av transportsystemets ekonomiska konsekvenser

Konsekvenserna för arbetsmarknaden ingår i huvudsak i de projektbedömningar som görs av trafikledsinvesteringar, dvs. i samband med nytto- och kostnadsanalyser, och till denna del har inga betydande och större ekonomiska konsekvenser lämnats obeaktade vid beslutsfattandet om transportsystemet. Man har däremot inte beaktat de kumulativa effekter som nämns i denna utredning.

Kunskapsunderlaget för transportsystemets arbetsmarknadskonsekvenser och den konsekvensbedömning som görs med grund i det borde dock utvecklas så att man i stället för att spekulera kan göra forskningsbaserade bedömningar av konsekvenserna och av deras omfattning. Att veta om något inte har några konsekvenser alls eller om konsekvenserna är ringa är också av betydelse vid beslutsfattandet.

Det behövs mera forskning om hur växelverkan mellan arbetsmarknaden och trafiksystemet fungerar i Finland

Om vi vill ha mer omfattande och kvantitativa bedömningar av arbetsmarknadskonsekvenserna måste vi i Finland forska mera kring ämnet. Som underlag för forskningen behövs det riksomfattande geografisk information om tidsmässiga förändringar i tillgängligheten till transporter. För att få sådan information måste man först utveckla ett riksomfattande system.

Rapporten har utarbetats inom ramen för verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019. Den har utarbetats av Ramboll Finland Oy och Näringslivets forskningsinstitut.

Ytterligare information:

Heikki Metsäanta, Ramboll, tfn 040 562 6612, heikki.metsaranta (at) ramboll.fi, Krista Riukula, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 040 744 6261, krista.riukula (at) etla.fi, Antti Kauhanen, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 569 7627, Antti.Kauhanen (at) etla.fi, Paolo Fornaro, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 040 965 8449, Paolo.fornaro (at) etla.fi Niko-Matti Ronikonmäki, ordförande för projektets styrgrupp, kommunikationsministeriet, tfn 050 514 2493, fornamn.efternamn (at) lvm.fi