Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Nya verktyg för styrning av social- och hälsovårdstjänsternas och sysselsättningstjänsternas effektivitet

Social- och hälsovårdstjänsterna och sysselsättningstjänsterna bör vara effektiva, det vill säga åstadkomma positiva förändringar i klienternas och patienternas liv. Förändringarna ska förbättra hälsan och välbefinnandet, öka arbetsförmågan och bidra till sysselsättning. I nuläget är mätningen av tjänsternas effektivitet bristfällig, och tjänsterna styrs exempelvis utifrån resurser och antal besök. I en färsk forskningsrapport presenteras därför nya metoder att mäta, styra och leda tjänsterna.

Tjänsternas effektivitet måste utvecklas målmedvetet både på nationell och på regional nivå. På nationell nivå bör man fastställa en kundgruppering och en uppsättning grundläggande indikatorer, och därtill föreskriva om insamling och publicering av uppgifter. Vidare kan man på nationell nivå främja effektivitetsbaserad styrning genom att undanröja hinder som den komplexa finansieringen orsakar eller genom att stödja projekt som syftar till effektivitetsbaserad styrning i regionerna.

De centrala åtgärder på regional nivå som föreslås i rapporten innebär å sin sida fastställande av effektmål enligt kundgrupp, uppbyggnad av ett informationsunderlag för effektivitetsinformation, organisering av informationsinsamlingen samt pilotförsök med styrmodeller.

Från kartläggning av nuläget till fastställande av mål

Målen för och styrningen av social- och hälsovårdstjänsterna måste utgå från befolkningen och de olika kundgrupperna. Målet är att förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande, och detta mål ska styra tjänsteproducenternas verksamhet. I praktiken innebär detta att man bör bedöma vilken nytta tjänsterna i nuläget medför, innan man fattar beslut om till exempel resurserna för eller dimensioneringen av social- och hälsocentralerna eller äldreomsorgen. Därefter ska man fastställa målen och besluta vilka resurser som behövs för att nå dem.

Det är regionala anordnare som ordnar och styr tjänsterna, både i nuläget och sannolikt även i framtiden. Kommunerna, samkommunerna eller landskapen ansvarar för social- och hälsovårdstjänsterna, staten och kommunerna för sysselsättningstjänsterna. Effektivitetsbaserad styrning baserar sig på informationsutbyte, incitament samt lagstiftning och andra normer. Efter att man fastställt konkreta mätbara mål måste man fokusera på att bygga upp ett informationsunderlag – vilken information går att få ur de kvalitetsregister som är under uppbyggnad, vilka andra metoder behövs för att följa upp effektiviteten? För närvarande är mätningen inte tillräckligt täckande.

Utvärdering och uppföljning är en central del av styrningen

Den svåraste fasen i styrningen är att samordna målen i fråga om de olika kundgrupperna samt de tjänster som grupperna behöver och de organisationer som producerar tjänsterna. Man måste identifiera vem som deltar i produktionen av tjänster för en viss kundgrupp och vilka som således omfattas av de mål som fastställts för gruppen. På motsvarande sätt måste man i fråga om varje enskild tjänsteproducent identifiera vilka kundgrupper de betjänar och fastställa vilka indikatorer som ska tillämpas vid utvärdering av deras resultat. Därefter kopplas indikatorerna till styrmedlen. Slutligen efter utvärdering och uppföljning återgår processen till målen.

Att bygga upp effektivitet genom mätning är inte alltid möjligt för alla kundgrupper och tjänsteproducenter. Då lönar det sig att satsa på styrning som bygger på samverkan.

En styrmodell och vägledning har sammanställts i slutrapporten om projektet Vaikuttavuus sote- ja työllisyyspalveluiden ohjaamisessa, där Nordic Healthcare Group Oy, Helsingfors universitet och konsultbyrån för regionutveckling MDI har undersökt effektiviteten hos styrningen av social- och hälsovårdstjänsterna och sysselsättningstjänsterna. Undersökningen gjordes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Ytterligare information:

Riikka-Leena Leskelä, forskningsdirektör, Nordic Healthcare Group Oy, tfn 050 410 0737, riikka-leena.leskela(at)nhg.fi, Paulus Torkki, Helsingfors universitet, tfn 050 338 5500, paulus.torkki(at)helsinki.fi, och Mikko Valtakari, MDI, tfn 040 569 1568, mikko.valtakari(at)mdi.fi