Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Det behövs en mer omfattande tillsyn över fastighetsinnehav som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen

Lagarna om tillståndsplikt för fastighetsköp och om statens förköpsrätt räcker i framtiden inte till för att helt och hållet tillgodose behoven att trygga försörjningsberedskapen. Detta konstateras i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets rapport Tryggande av försörjningsberedskapen som en del av tillsynen över fastighetsegendomen, som publicerades den 27 januari.

Den lagstiftning om tillståndsplikt för fastighetsköp utanför EU- och EES-området, om statens förköpsrätt samt om inlösningsmöjligheten för att säkerställa den nationella säkerheten, som trädde i kraft 2020, har gjort det möjligt att trygga försörjningsberedskapen på ett bättre sätt. Problemet är dock att i synnerhet bostadsaktier och hyresverksamhet för närvarande helt eller delvis står utanför tillsynslagstiftningen. För detta ändamål skulle det behövas en egen speciallagstiftning. Dessutom bör den nationella säkerheten ingå i förfarandena enligt markanvändnings- och bygglagen och i villkoren för försvarsministeriet att bevilja tillstånd för anskaffning av fastighet.

I projektet utreddes hur man genom gällande lagstiftning ska kunna trygga sådan verksamhet och sådana fastigheter som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. I Finland görs ett betydande arbete för att säkerställa försörjningsberedskapen, men begreppets innehåll och därigenom kritisk fastighetsegendom har inte definierats på något uttömmande sätt. Dessutom förändras omvärlden snabbt: den tekniska utvecklingen samt förändringarna i säkerhetsläget och på fastighetsmarknaden sätter press på  tillsynen. 

Kommunerna ansågs ha en betydande roll eftersom de äger fastighetsegendom som är av väsentlig betydelse med tanke på försörjningsberedskapen och de ansvarar för planeringen av områdesanvändningen och tillståndsprocesserna inom sitt område. Samtidigt ansågs kommunernas roll vara så till vida diffus att de inte upplevdes ha konkreta verktyg eller skyldigheter för att genomföra tillsynen.

I slutrapporten betonas att försörjningsberedskapen är en viktig del av den nationella säkerheten. När metoderna för hybridpåverkan ändras måste försörjningsberedskapen och skyddet av den beaktas också i lagstiftningsprojekt. 

Publikationen har utarbetats inom ramen för att genomföra statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Ytterligare information: Kirsikka Riekkinen, biträdande professor, Aalto-universitetet/Lantmäteriverket, tfn 050 569 6337, kirsikka.riekkinen(a)aalto.fi och Anu Sallinen, konsultativ tjänsteman, försvarsministeriet, tfn 0295 140 335, anu.sallinen(a)gov.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.