Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Kriterier för god modellering vid miljökonsekvensbedömning

De modeller som tillämpas vid miljökonsekvensbedömning har fått en framträdande roll i miljötillståndsprocessen under de senaste åren, eftersom Europeiska unionens domstol och högsta förvaltningsdomstolen i Finland har bekräftat att de miljömål för vattenvården som baserar sig på EU:s ramdirektiv för vatten är juridiskt bindande. Den 7 februari publicerades en projektrapport som innehåller kriterier för god modellering och förslag till preciseringar i lagstiftningen och i praxis under miljötillståndsprocessen.

Modellering tillämpas i förhandsutredningar

Olika metoder för förhandsutredning behövs när man under miljötillståndsprocessen bedömer nya projekts konsekvenser för vattenförekomsterna. Många metoder och modeller tillämpas redan i nuläget, men det har inte fastställts några kvalitetskriterier för dem. Dessutom är det svårt att ge detaljerade anvisningar eller ställa exakta krav, eftersom modelleringen alltid görs från fall till fall.

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till modellering återspeglas i tillförlitligheten hos förhandsutredningens resultat. I enlighet med försiktighetsprincipen ska den osäkerhet i tillståndsbeslutet som gäller kunskapsunderlaget eller modelleringen i regel tolkas till nackdel för den som ansöker om tillstånd. Därför är det nödvändigt att i samband med resultaten av modelleringen identifiera och rapportera de osäkerhetsfaktorer som hänför sig till resultaten och deras betydelse för resultaten av den preliminära bedömningen.

Förhandsutredningarna är oundvikligen förknippade med en viss osäkerhet, men man kan också förbereda sig för detta genom rättidig uppföljning och metoder för adaptiv förvaltning. Dessutom bör man komma ihåg att även en osäker modellering ger den tilläggsinformation som behövs för att fatta beslut och minskar på så sätt osäkerheten i beslutsfattandet.

Kriterier för god modellering – minimikrav för modelleringsrapporterna

Projektet VESIMALLIT, som genomfördes inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, har fastställt kriterier för god modellering, det vill säga krav på modelleringar som görs för miljötillstånd. Kriterierna underlättar tillståndsprocessen ur både sökandens och tillståndsmyndighetens synvinkel och hjälper till att hantera miljökonsekvenserna.

Det finns tre grundläggande krav för god modellering.

1. Den modell som tillämpas vid miljökonsekvensbedömningen ska bygga på en stark vetenskaplig grund.
2. Modellen ska också lämpa sig för tillståndsprocessens behov.
3. Dessutom ska modellen vara opartisk och godkännas av de olika parterna.

Modelleringens roll och ansvarsfördelningen behöver förtydligas i lagstiftningen

Modelleringen har fått en framträdande roll i miljötillståndsprocessen under de senaste åren, eftersom de miljömål för vattenvården som baserar sig på EU:s ramdirektiv – att förhindra försämring av vattendragens status och uppnå en god status – har konstaterats vara juridiskt bindande.

Enligt Europeiska unionens domstol och högsta förvaltningsdomstolen i Finland kan miljötillstånd inte beviljas projekt som försämrar statusen hos en enda kvalitetsfaktor i en vattenförekomst eller som äventyrar uppnåendet av en god status.

Forskarna upptäckte flera problem i den nationella lagstiftningen när det gäller modellering.

• I rättsligt hänseende är det delvis oklart hur tillståndssökandens ansvar för att utreda miljökonsekvenserna för vattenmiljön och myndighetens ansvar för att producera allmän miljöinformation fördelas.
• Det finns inga klara rättsliga förutsättningar för hurdana utredningar som är tillräckliga, och det föreskrivs egentligen inte alls om modellering.
• Dessutom är det inte möjligt att hantera de osäkerhetsfaktorer som hänför sig till konsekvenserna av projekten särskilt effektivt genom att i efterhand ändra tillstånden.

Rapporten innehåller också förslag till förbättringar och andra förslag som gäller lagstiftning och praxis. Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Ytterligare information: Riikka Puntila-Dodd, forskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 545, riikka.puntila-dodd(a)syke.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.