Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Sverige stärker invandrares utbildnings- och sysselsättningsvägar genom samarbete och individuell handledning

I Sverige har man under de senaste åren på många sätt satsat på att stödja invandrares utbildnings- och sysselsättningsvägar. Man har försökt förbättra situationen till exempel genom att stärka samarbetet mellan olika aktörer, satsa på att matcha jobb och arbetstagare samt kombinera arbetsförvaltningens olika tjänster med integrationsutbildning. I en färsk rapport, som publicerades i dag den 10 september, presenteras tre reformer som haft som mål att både påskynda invandrarnas etablering i arbetslivet och svara mot kompetensbehoven på arbetsmarknaden.

Rapporten visar att det trots framgångar fortfarande finns utvecklingsbehov till exempel i fråga om hur målgrupperna kan nås och hur informationssystemen fungerar. Rapporten är en del av projektet Maahanmuuttajien koulutus- ja työllistymispolut (MAKO), som utreder invandrarnas utbildnings- och sysselsättningsvägar. Avsikten är att projektet inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet ska slutföras hösten 2020.

I den aktuella rapporten diskuteras särskilt två reformer där man strävat efter att skapa individuellt skräddarsydda sysselsättnings- och utbildningsvägar för invandrare.

• Etableringsprogrammet är en frivillig modell med ekonomiska incitament. Deltagarna i etableringsprogrammet ska genomföra en plan som de kommit överens om med arbetskraftsservicen och regelbundet rapportera om sina framsteg. Den etableringsersättning som betalas till deltagarna är bunden till att planen följs. Kommunerna deltar genom att erbjuda olika utbildningsalternativ. Språk- och samhällsstudier ingår som obligatoriska element bland valfria kurser och arbetspraktik.
• Snabbspåret syftar till att aktivt styra deltagarna till branscher som lider brist på arbetskraft, beroende på deltagarnas utbildning och arbetserfarenhet. Modellen baserar sig på ett trepartsavtal. Alla aktörer har en egen roll och vem som helst av arbetsmarknadsparterna kan föreslå att ett snabbspår inrättas för en bransch. Bedömningarna av hur modellen fungerar varierar mellan olika spår, men allmänt taget har den fått ett stadigt fotfäste i servicesystemet.

Den tredje modellen, Etableringsjobb, är en pågående reform. I den ingår som en väsentlig del en lönesubventionsreform, där staten kompenserar den lönedel som understiger minimilönen i kollektivavtalen i form av stöd som betalas direkt till den sysselsatta. Reformen kräver ändringar i lagstiftningen, och den politiska diskussionen om modellens slutliga form pågår som bäst.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Ytterligare information: Juho-Matti Paavola, analytiker, Oxford Research Oy, tfn 044 203 2012, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.